LPP Biologisk utveckling – växter, djur, fotosyntes/cellandning, celler, evolution

LPP Biologisk utveckling – växter, djur, fotosyntes/cellandning, celler, evolution

När? v. 35 – 43

Ansvarig: Malin Björn

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi genomföra en jämförande laboration?

Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? 

Vilka tecken på mänsklig påverkan kan man se i naturen?

Vilka är konsekvenserna av försurning? (labben)

Vilka är konsekvenserna av övergödning? (labben)

Vilka är de vanligaste miljögifterna?

Hur sprids giftiga ämnen i naturen?

Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)

Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

Hur fungerar en växtcell? Djurcell?

Vilka slags växter finns?

Vad behöver ett frö för att gro och växa?

På vilka sätt skiljer sig fröväxter och sporväxter åt?

Hur har livet på jorden utvecklats?

Vilka olika slags djur finns?

Hur kan man se släktskap mellan olika djurarter?

Vad kan man lära sig vid en dissektion?

Hur fungerar fotosyntesen? (samt reaktionsformel) 

Vad innebär förbränningen? (samt reaktionsformel) 

Vad är det för skillnad på fotosyntes och förbränning? 

Vad gör växterna med det socker som de bildar i fotosyntesen? 

Vad behöver vi energin till i förbränningen?

Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?

 

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med godkoppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslagpå hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hosnågra åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinomdessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Diskussioner under lektioner, lektionsuppgifter, inlämning av NO-logg med skisser,  planscher och egna reflektioner, muntlig inlämningsuppgift, genomförande av laborationer, laborationsrapportinlämning.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se classroom

Vecka 35

Vi pratade om terminsplanering LÅ20-21.

Vi diskuterade vad man ska undersöka om man ska jämföra två sjöar och hur. Gruppvis i Chalk Talk.

 

 

Vecka 36

Sjöar genomgångsfilm:

10 min klipp (såg vi ihop, som språk och faktadusch) https://classroom.google.com/w/MTUyMzY1NDM3MjA2/t/all

13 min klipp (att titta hemma som repetition) https://classroom.google.com/w/MTUyMzY1NDM3MjA2/t/all

 

Läs en kort text på Ugglans: https://biologi.ugglansno.se/biotop-sjon/

(där finns frågequiz och begreppskort mm med)

Jämför två sjöar -uppgift: https://docs.google.com/document/d/1kC7XXltwDoa2cL_wvvMq5EzqFP6EDvkw9d-9fGtiZUc/edit

 

Vecka 37

Fortsatt arbete med sjöekologilab samt läs- och reflektionsuppgift Globala Målen – Agenda 2030.

Påbörjad labrapportskrivning.

 

 

 

Kommande:

Undersök en cell

Undersök en blomväxt

Ämnenas kretslopp, klimatpåverkan: https://www.ne.se/varldens-klimat/samband

Vad behöver ett frö för att gro och växa bra – lab

Undersök sporväxter – lab

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Att lära om hur livet på jorden utvecklats och hur växter och djur är uppbyggda ger förståelse för vad som påverkar det egna livet. Kunskap och förståelse för evolution – hur utvecklingen kan fortsätta och vad som riskerar att påverka den. Biologi och främst ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper eleverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får ta ansvar och genomföra laborativa undersökningar ger kunskap som fastnar i hela kroppen. Att utforma projekt och redovisa på kreativa sätt enligt elevens eget val bygger på den egna vilja och det egna skapandet och ger utrymme för många olika sätt att lyckas.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna.

Eleverna ges utrymme att utvärdera genomförda aktiviteter med respons enligt modellen “tummen upp, ner, åt sidan” eller “två stjärnor och en önskan” både muntligt och skriftligt på olika sätt. Eleverna får även möjlighet att komma med egna förslag på förbättringar i utformning av innehåll och val av uppgifter.

 

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']