LPP Geometri

LPP Geometri

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin

När, under vilka veckor? v 48 – 10

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka är våra längdenheter och hur omvandlar vi mellan dem?

Vad är det för skillnad på en storhet och en enhet?

Vilka prefix kan man använda sig av för att uttrycka stora och små tal?

Hur kan vi beskriva ett geometriskt objekt så att andra kan tolka det och förstå? Vilka begrepp behövs?

När använder vi oss av vinklar i vardagen? Vart hittar vi vinklar i vardagen?

Vad är en rät, trubbig, spetsig och rak vinkel?

Hur mäter man vinklar? Hur ritar man upp vinklar?

Hur många grader är ett helt varv? Halvt varv?

Vad är en bisektris?

Hur beräknar man okända vinklar?

Vad är vinkelsumman i en triangel, en fyrhörning, en femhörning och andra månghörningar?

Vad finns det för olika trianglar, fyrhörningar och månghörningar?

När använder vi oss av begreppet omkrets i vardagen?

Vad innebär begreppet omkrets? Hur räknar man ut omkretsen i olika geometriska figurer? Vilka enheter används vid omkrets?

Vad innebär begreppet area?

När använder vi oss av begreppet area i vardagen?

Hur omvandlar man olika areaenheter?

Hur beräknar man arean av månghörningar (trianglar och fyrhörningar)?

Vad menas med begränsningsarea?

Vad innebär begreppet volym? 

Hur kan man beräkna ett föremåls volym?

 

 

Koppling till Lgr 11 – våra kursplaner (se sist i detta dokument) 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Du kommer bli bedömd på följande förmågor: Problemlösning, Begrepp, Metod och Kommunikation.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer jobba mycket praktiskt kring geometrin för att upptäcka och förstå olika samband och mönster. Vi går igenom saker tillsammans för att skapa en grund att stå på. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning.

Formelblad

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner,  problemlösningsuppgifter på lektionerna, veckoläxor (beting – i grunden att själv ta ansvar för att träna minst två nivåer (spår) på varje delavsnitt) för att få både stegrande träning och mängtträning så att du minns. Vi utvärderar vad ni lärt både vid gemensamma paruppgifter, skriftliga enskilda mindre delprov och en större bedömningsuppgift i slutet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 48

Vecka 49

  • Beskriv föremål med olika geometriska begrepp. Boken sidan 84-86
  • Film om de geometriska begreppen
  • Beskriv en dold sammansatt figur, låt kamraten rita
  • Kunskapskoll enheter på kunskapsmatrisen (läxa).

Vecka 50

Vecka 51

Paus för lite dansprogrammering “Hour of Code”, “Dance Party”.

Vecka 2

 

Vecka 3

  • Mer om vinkelsumma – problemlösning med utförlig redovisning.
  • Omkrets – Kapitel 3.5. Boken på sid. 96-98.
  • Grupputmaning: “Finn så många geometriska figurer som möjligt med omkretsen 20 cm”.
  • Film om omkrets
  • Arbetsblad 3.5
  • Självtest – mattehjälpen på rasmus.is

Vecka 4

  • Läxförhör på problemlösning med vinklar och vinkelsumma (läxa)
  • Fundering: Har figurer med lika stor omkrets även lika stor area? 
  • Vi tittar på vad areabegreppet betyder samt vilka enheter vi använder inom area. 
  • Kapitel 3.6 i boken på sidorna 99-100.
  • Hur räknar man ut arean av rektanglar och parallellogram.
  • Kapitel 3.7 i boken på sidorna 101-103.
  • Utmaning: Skapa många olika areor med given omkrets, 24 cm. Hur liten/resp stor kan den bli?
  • Film om area på parallellogram
  • Arbetsblad Areaenheter
  • Arbetsblad area rektangel, parallellogram

 

Vecka 5

Vecka 6 och 7

  • Area av sammansatta figurer – problemlösning
  • Begränsningsarea – vad innebär det?
  • Egen träning hela geometriavsnittet – diagnos, repetition “Basläger”  och fördjupning “Hög höjd” i boken.

Vecka 8 och 10

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas.

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, romb.
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets.
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex kvadratcentimeter och kvadratdecimeter.
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex arean av en triangel.
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser