Överlevnad – på Tellus och i Vintergatan

 

Projekt i Venus år 7 v.35 – 48

Ansvarig: Malin Björn

Ämnesövergripande projekt i NOTk, främst fysik och teknik, delvis biologi.

 

Frågeställningar:

*Hur påverkar bränderna i Amazonas vår överlevnad? (fotosyntes, cellandning, klimatförändringar)

*Vad krävs för att klara sig i rymden på ett rymdskepp? (ekologi – samspel, näringskedjor, energi)

*Hur vet vi det vi känner till om Universum? Vad trodde man förr? (vetenskapshistoria)

*Vilka himlakroppar stöter vi på i rymden? (astronomi)

*Vad säger stjärnorna? (astrologi)

*Vilka farkoster finns i rymden? (från satelliter till rymdskepp)

*Hur fungerar en raket? Raketmotor? (energiomvandlingar, fasomvandlingar, reaktioner)

*Hur kan vi förbättra en laboration i flera steg och dokumentera arbetet utförligt?

*Hur kan kunskap i naturvetenskap hjälpa i en överlevnadssituation?

Förankring i kursplanerna (Lgr11): (se sist i detta dokument)

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att genomföra flera olika gruppdiskussioner, undersökningar/experiment och praktiska byggmoment och utvärdera dessa. För att söka kunskap kommer vi se film, läsa, svara på frågor, söka fakta och presentera vad vi tror, tänker och tycker för varandra. Vi kommer spela begreppsspel och göra planscher tillsammans. Det blir mycket arbete parvis och i grupp. I slutet genomför vi ett gemensamt bygge och en större avslutande laboration som kräver noggranna observationer, utförlig dokumentation och rapportskrivning. 

 

Arbetsuppgifter: 

(använd gärna denna som en checklista – har du deltagit på allt?)

• Plansch med fotosyntes, cellandning med Amazonas bränder i centrum (v.35-36)
• Argumenterande text om brändernas påverkan, muntlig presentation (v.36-39)
• Överlevnadssoppa – laboration med självskattning och muntlig redovisning (v.36)
• Arbete i Gleerups Fysik med astronomifrågor (v.37 – 39)
• Raketbygge av PET-flaska – laboration  (v.40-43) PET-raketbygge instruktion med matris
• Vår rymdfärd – gemensam plansch 

Att plugga begrepp inför prov: (v.43)

• Rymdbegrepp – fråga – svar
• Rymdbegrepp att ha koll på – flash cards 1
• Rymdbegrepp att ha koll på – flash-cards 2
• Rymdbegrepp att ha koll på – begreppsförhör del 1
• Rymdbegrepp att ha koll på – begreppsförhör del 2 (inte allt men det mesta)
• Classroom har även två olika bildspel med fakta

 

• Labsäkerhet – Kahoot-frågor
• Tändsticksraketen – laboration med rapport Tändstickan Laborationsrapportmall
• Bildspelspresentation om fördjupad del av astronomin Astronomi-fördjupning

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal samt praktiskt arbete med sina klasskamrater. Bedömningen kommer att ske både i det praktiska samarbetet i gruppen och i diskussioner, i den enskilda dokumentationen och i flera mindre bedömda deluppgifter och kunskapskontroller/läxförhör. Vi tränar på att bedöma vad och hur uppgifter bedöms med olika matriser för självskattning. 

 

Vi tränar på att hålla muntliga framföranden och på att skriva labrapport där vi ger varandra konstruktiv respons utifrån två stjärnor och en önskan. Vi avslutar arbetet om rymden med en labrapport som skrivs enskilt om tändsticksraketen och arbetet med astronomi med en bildspelsredovisning. Detta leder till en sammanfattad normativ bedömning under arbetets gång.

 

Bedömda uppgifter:

Kontinuerligt i flera mindre lektionsuppgifter, tillsammans med eleverna. Muntlig presentation. Begreppsförhör – prov. Kahoot-frågor om säkerhet vid lab. Laborationsrapportinlämning.

 

Exempel på några matriser:

 

Matris till uppgiften Koka överlevnadssoppa, från Lgr11:

 

Omskriven så att eleven kan förstå vad och hur:

Matris till uppgiften Amazonas brinner, Från Lgr11:

Skriven så vi kan bedöma uppgiften tillsammans:

Sammanhang och aktualitet:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov. Tanken är att uppgifterna som eleverna gör ska ha låg tröskel men högt i tak. Så långt det är möjligt ska det gå vara kreativ inom uppgifternas ramar, för att väcka lust att lära. Vi använder oss av Visible Thinking-rutiner för att synliggöra elevernas eget lärande i projektet. Vi knyter an faktakunskaper i projektet till aktuella företeelser i vår närmiljö. 

 

Utvärdering:

Tillsammans med eleverna, kontinuerligt under projektet samt efter avslutat projekt.

 

Förankring i kursplanerna (Lgr11):

 

Allmänt – Genom undervisningen i ämnena (fysik, biologi och teknik) ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
• genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.
• använda utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• göra enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Centralt innehåll i projektet:

NOTk

• Använda kunskaper i fysik och biologi och teknik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• Genomföra systematiska undersökningar i fysik och biologi och teknik.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Sambandet mellan undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik och biologi.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till NOTk, såväl i digitala som i andra medier.

Biologi

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.

Fysik

• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. 
• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.
• Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
• Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.

Teknik

• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling.
• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.