Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? 39-41

Vad? Blockmodellen

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Hur många pennor har Oliver?
Hur många pennor har David?

Lektion 2

På vilka olika sätt kan vi ta reda på hur många det är sammanlagt?
Hur många pajer har Elin?
Hur många pajer gav hon bort?
Hur många pajer är kvar?
Hur kan vi ta reda på det?
Kan vi använda blockmodellen för att visa uppgiften?

Lektion 3

Hur många ben har spindeln?
Hur många ben har myran?
Hur många fler ben har spindeln än myran?
Hur kan vi ta reda på det?
Kan vi använda blockmodellen för att visa uppgiften?

Lektion 4

Hur många sudd är det i låda A?
Hur många sudd är det i låda B?
Är det fler eller färre sudd i låda B än låda A?
Hur många färre sudd är det i låda B?
Kan vi använda blockmodellen för att visa uppgiften?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och synliggör med hjälp av blockmodellen hur de kan lösa problemuppgifterna.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av begrepp som sammanlagt, skillnad, fler och färre när de löser problemuppgifterna. Blockmodellen hjälper eleverna att synliggöra och förstå begreppen.

Metodförmågan
Eleverna väljer olika strategier vid addition och subtraktion, bland annat att addera och subtrahera genom att dela upp i tiotal och ental eller att använda additions och subtraktionsalgoritmerna.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen addition, subtraktion, fler än och färre än samt resonera kring valda strategier och räknesätt. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänk ande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel blockmodellen, konkret material och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer.

Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

Eleverna använder olika metoder för att addera och subtrahera samt resonerar om metodernas lämplighet.

Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar utifrån blockmodellen och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra
Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion kopplat till olika problemsituationer.

Samband och förändringar
Eleverna tränar på modelltänkande utifrån bilder på blocken och när de ritar egna block. De får förståelse för proportionalitet när de ritar och delar upp blocken i lämpliga delar samt jämför blockens längd.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa problem med blockmodellen som bildstöd utifrån vardagsnära situationer.

Eleverna möter olika typer av frågeformuleringar i problemuppgifterna.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 2 introduceras blockmodellen som ett visuellt verktyg vid problem lösning. Läs mer om vad blockmodellen innebär i I Blickfånget.

Eleverna är vana vid att använda multilinkkuber för att lösa uppgifter. Nu får de använda kuber parallellt med ritade block för att synliggöra kopplingen mellan dem.

Blockmodellen introduceras i enkla uppgifter för att eleverna ska fokusera på att förstå modellen. Blocken är färdigritade och de får träna på att tolka vad de visar och hur de olika delarna i blocken kopplar till uppgif ten. Senare i kapitlet får eleverna även pröva att rita egna block.

Eleverna använder blockmodellen i olika vardagsnära problemuppgifter med addition och subtraktion. De får använda strategier som de mött tidigare och pro blemen tar upp begrepp som: sammanlagt, ta bort, skillnad, fler än och färre än.

Eleverna får bekanta sig med proportionella samband när de resonerar kring hur de ska rita och dela upp blocken samt när de uppskattar och jämför blockens längd.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?


1 Använda block modellen	• Förstå vad blockmodellen innebär. • Kunna lösa problem med blockmodellen.	s. 26	s. 24
2 Problemlösning del – helhet	• Kunna lösa problem med blockmodellen. • Kunna använda blockmodellen i uppgifter med perspektivet del – helhet.	s. 29	s. 26
3 Problemlösning fler – färre	• Kunna lösa problem med blockmodellen. • Kunna använda blockmodellen i uppgifter med ett jämförande perspektiv.	s. 32	s. 28
4 Problemlösning fler – färre	• Kunna lösa problem med blockmodellen. • Kunna använda blockmodellen i uppgifter med ett jämförande perspektiv. • Kunna rita egna block kopplat till uppgiften.	s. 35	s. 30
5 Kunskapslogg	• Reflektera över och visa sin kunskap om att lösa uppgifter med blockmodellen. • Göra en självskattning av sin kunskap.	s. 38	s. 32

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Blockmodellen