Bråk och Procent

Ansvarig/Ansvariga: Josefine
När, under vilka veckor? 35-47

 

Vad?

Bråk och Procent

Frågeställning (och följdfrågor):

Bråk är ett område som är grundläggande inom matematiken. Många har svårt med det, men för att komma vidare tex med algebra så är det nädvändig kunskap. En viktig del när det gäller elevers taluppfattning är att kunna växla mellan olika uttrycksformer. Vi kommer att träna på att förstå att bråkform och procentform beskriver samma andel, men bara skrivs i olika former. Vi kommer försöka göra kopplingen tydlig mellan bråkräkning och procenträkning genom att använda begreppet andel.

Vi kommer arbeta med följande:
Grundläggande egenskaper hos bråk
Jämföra bråk utifrån taluppfattning
Skapa förståelse för bråks storlek.
Metoder för beräkningar med tal i bråkform och decimalform.
Förlänga och förkorta bråk.
Addera och subtrahera bråk
Procenträkning
Grundtyperna av procentproblem:
att beräkna andelen, delen och det hela
Vad är procent?
Hur hänger bråk och procent ihop?
Hur använder vi oss av bråk och procent i vardagen?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. 
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.


Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.

  • bråk som del av helhet, del av antal och del av värde t ex att en fjärdedel kan vara en hel som delas i fyra lika stora delar, ett antal som delas upp i fyra grupper med lika många i varje grupp eller att en fjärdedel av 28 är 7
  • att om man delar en helhet i t ex fjärdedelar så måste alla fjärdedelar vara lika stora men de kan ha olika form
  • att samma tal kan uttryckas på olika sätt i decimalform, bråkform, och procentform
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. 

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. 

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. 

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. 

Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, diskussioner och eget arbete


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Ni kommer att lösa och lämna in problemlösningsuppgifter och ha ett prov på procentbegreppet

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v. 35/36

Uppstart med VT-rutinen I used to think, but mow I think”
Litet grupparbete om “vad är procent”. Muntlig redovisning
v. 37
Procent – en del av det hela
v. 38
Procent – bråk – decimaltal
Vi tittar och räknar på valresultatet
v. 39
Bråk – en del av något
Likvärdiga bråk
v. 40
Förlänga och förkorta bråk
Addition och subtraktion av bråk
v.41
Läxa in och Läxförhör
Multiplikation av bråk
Procenträkning typ vad är 20% av 600kr.
v.45
Repetition av bråkräkning och vi tittar i grupp på resultaten från läxförhöret.
Vi arbetar med att räkna ut andelen i procent. Tex I en skola var 90 av de 200 eleverna flickor. Hur många procent är flickor?
v.46
Räkna ut var 100% är om du vet att tex 25% är 5 st.
Repetition av Bråk och procent. Du får ett papper med en sammanfattning vad du behöver kunna inför provet.
v.47
Måndag: Repetition Tellus Röd. Tisdag: Prov
Onsdag Repetition Tellus Grön. Torsdag: Prov
[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']