Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor?49-51

Vad? Längd och höjd

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Vet ni hur lång er säng är?
Hur kan vi ta reda på det?
Min kompis säger att han kan använda en badmintonracket för att mäta. Hur många enheter lång tror ni att sängen är?Kan vi använda andra föremål eller sätt att mäta med?

Lektion 2

Hur lång är sandlådan?
Hur lång är poolen?
Hur lång är lekplatsen?
Vilken är kortast?
Vilken är längst?

Lektion 3

Hur lång är kammen?
Hur långt är sugröret?
Hur lång är kritan?
Vilken är längst?
Vilken är kortast?

Lektion 4

Hur långt ska Fatima simma?
Hur många meter har hon simmat?
Vad behöver vi ta reda på?
Hur löser ni uppgiften?

Lektion 5

Hur många klistermärken är det i en rad?
Hur långt är ett klistermärke?
Hur lång är raden av klistermärken?
Hur skulle ni lösa uppgiften?

Lektion 6, Kunskapsloggen

Hur kan vi jämföra och uppskatta längd och höjd?
Hur kan vi mäta längd och höjd i meter och centimeter?
Hur lång är en meter? Hur lång är en centimeter?

 

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper

 

Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik
Problemlösningsförmågan
Eleverna löser problem i vardagsnära situationer med de fyra räknesätten. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt resonerar kring hur de kan jämföra längd och höjd med olika måttenheter. De värderar valda metoder. Begreppsförmågan
Eleverna möter begrepp som högre, lägre, längre, kortare, centimeter och meter. De använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till mätning av längd och höjd.
Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De jämför genom att placera föremålen bredvid varandra och använder olika mätredskap för att mäta. De använder också olika räknemetoder för att komma fram till lösningen på uppgifterna.
Resonemangsförmågan
Eleverna följer och för resonemang kring hur man kan uppskatta, jämföra och mäta längd och höjd. Frågor som ”Hur kan vi mäta det?” och ”Hur vet vi det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier. Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap kring längd och höjd på många sätt, bland annat genom att förklara hur de kan mäta och jämföra olika längder och höjder med varandra samt genom att redovisa sina lösningar. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, till exempel konkreta mätredskap, blockmodellen och med bild och skrift.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 100 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.
Eleverna möter de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.
Eleverna använder olika metoder för att göra beräkningar kopplat till längd och höjd. Eleverna kontrollerar och resonerar om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.
Geometri
Eleverna jämför, uppskattar och mäter längd och höjd med olika måttenheter som meter och centimeter. Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till mätning. De använder blockmodellen för att synliggöra uppgiften och lösa problemet samt resonerar kring hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
• Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
• Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Singma 1A fick eleverna lära sig att jämföra och mäta längd och höjd genom att använda icke standardiserade enheter, till exempel gem, för att få en känsla för mätandets idé. De fick även lära sig att använda en linjal och mäta med standardiserade enheter som centimeter. I detta kapitel fortsätter eleverna att jämföra och mäta längd och höjd och de introduceras till måttenheten meter. Eleverna får träna på att välja lämplig enhet, centimeter eller meter, för att mäta verkliga föremål. De får dessutom praktisk erfarenhet av att mäta längd och höjd, genom att bland annat mäta sin egen längd och föremål i klassrummet. De tränar på att läsa av och använda linjaler och måttband som mätverktyg.Eleverna uppmanas att göra uppskattningar innan de mäter den faktiska längden eller höjden för att få en känsla av vad de mäter och vilken måttenhet de bör använda. De får också träna på att jämföra och storleksordna utifrån längd och höjd, och använda begrepp som längre, kortare, högre och lägre. Kapitlet avslutas med problemlösning kopplat till vardagliga sammanhang. Eleverna använder blockmodellen för att synliggöra problemen och alla fyra räknesätt för att lösa uppgifterna.
I FOKUS
• jämföra och uppskatta längd och höjd
• storleksordna efter längd och höjd
• mäta längd och höjd i meter och centimeter
• problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1. Mäta längd och höjd i meter

• Kunna uppskatta hur lång en meter är.
• Kunna mäta längd och höjd i meter.
• Kunna använda mätverktyg.

2. Jämföra längd och höjd i meter

• Kunna jämföra längd och höjd med meter som måttenhet.
• Kunna använda symbolerna för större än > och mindre än <.
• Använda subtraktion för att beräkna skillnad.

3. Jämföra längd och höjd i centimeter

• Kunna jämföra längd och höjd med centimeter som måttenhet.
• Kunna använda och läsa av en linjal.
• Använda subtraktion för att beräkna skillnad.

4. Problemlösning

• Kunna lösa additions- och subtraktionsproblem kopplat till längd och höjd.
• Kunna lösa problem med hjälp av blockmodellen.

5. Problemlösning

• Kunna lösa multiplikations- och divisionsproblem kopplat till längd och höjd.
• Kunna lösa problem med hjälp av blockmodellen.

6 Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap i att mäta och jämföra längd och höjd.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.