Längd och höjd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden- East

När, under vilka veckor? vecka 46-47

Vad? Längd och höjd

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1 – Mäta i meter och centimeter

  • Hur mäter vi med måttbandet?
  • Hur mäter vi med meterlinjalen?
  • Hur beskriver vi längden på bordet?
  • Är bordet kortare eller längre än en meter?
  • Min kompis säger att 100 cm är lika mycket som 1 meter. Stämmer det?
  • Finns det fler sätt att mäta längder?

Lektion 2 – Mäta i decimeter

  • Hur lång är kammen på bilen?
  • Min kompis säger att den är 11 cm stämmer det?
  • Hur kan ni göra för att ta reda på längden?
  • Kan ni beskriva längden med någon annan enhet?

Lektion 3 – Mäta i meter och kilometer

  • Vilka slags parker är det? Vad står det på skyltarna?
  • Finns det någon ledtråd i texten som kan hjälpa er att uppskatta hur långt det är?
  • Hur lång tid tar det att åka bil mellan parkerna?
  • Vad frågar David i pratbubblorna?
  • Vad står km för?
  • Vilken sträcka är mest rimlig 19 cm, 19 m eller 19 km?

Lektion 4 – Jämföra längd

  • Vilka barn finns med i tabellen. Hur länga är de?
  • Hur gör ni för att jämföra barnens längd?
  • Om ni exempelvis ska jämföra Oliver och Fatima, hur gör ni?
  • Vem är längst? Vem är kortast?
  • Kan ni ordna alla barnen i storleksordning från kortast till längst?

Lektion 5 – Problemlösning

  • Hur mycket garn har Elin från början?
  • Hur mycket använder hon?
  • Hur tar vi reda på hur mycket garn hon har kvar?
  • Min kompis föreslår att ni subtraherar 5 från 74 genom att skriva 74-5=69 cam. Håller ni med?
  • Hur gör vi för att subtrahera 74 cm från 5 m?
  • Hur kan vi visa med blockmodellen?

Lektion 6 – Kunskapsloggen

  • Vilka mätredskap kan vi använda för att mäta längd och höjd?
  • Vad behöver vi tänka på när vi mäter?
  • Kan ni visa ungefär hur lång en centimeter, en decimeter och en meter är?
  • Hur många centimeter är en meter?
  • Hur många centimeter är en decimeter?
  • Hur många decimeter är en meter?
  • Hur många meter är en kilometer?
  • Vad är viktigt att tänka på när vi jämför längd?
  • Vad är viktigt att tänka på när vi löser textuppgifter?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplade till längd och höjd. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån bilder och textuppgifter. De tränar även på att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp relaterade till att jämföra och mäta längd och höjd. De använder jämförelseord som längre, kortare, högre och lägre samt bygger förståelse för enheterna centimeter, meter, decimeter och kilometer.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De mäter med hjälp av olika mätredskap, tränar på att använda olika måttenheter och att göra omvandlingar mellan enheterna. De använder också olika räknemetoder för att lösa uppgifterna.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om hur de kan uppskatta, mäta och jämföra längd och höjd. Frågor som “Hur kan vi mäta det?” och “Finns det fler sätt att beskriva längden?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om längd och höjd på många sätt, bland annat genom att förklara hur de kan mäta och jämföra olika längder med varandra, samt genom att redovisa sin lösningar både muntligt och skriftligt. De använder olika uttrycksformer och visar till exempel konkret med mätredskap, ritar med blockmodellen och visar hur de omvandlar mellan olika måttenheter.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer i uppgifter kopplade till längd och höjd. Eleverna resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på att använda olika strategier för att omvandla och beräkna längd och höjd.
Eleverna kontrollerar och resonerar om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra.

Geometri:
Eleverna uppskattar, mäter och jämför längd respektive höjd. De arbetar praktiskt och använder olika mätredskap och enheter som centimeter, meter, decimeter och kilometer. De tränar på att välja lämplig enhet beroende på situationen och får lära sig att omvandla mellan olika längdenheter.

Sannolikhet och statistik
Eleverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker, uppskattar och mäter längd och höjd i sin omgivning.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem kopplade till längd och höjd. De använder blockmodellen för att synliggöra uppgifter och lösa problem samt resonerar om hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I Singma 1A och 1B har eleverna tränat på att uppskatta och mäta längs och höjd med både icke-standardiserade och standardiserade måttenheter, som centimeter och meter.

I detta kapitel fortsätter eleverna att uppskatta, mäta och jämföra längd och höjd i meter och centimeter. Måttenheterna decimeter och kilometer presenteras för första gången och eleverna tränar på att beskriva längre sträckor i både meter och kilometer. Eleverna introduceras till att göra enhetsomvandlingar och använda sammansatta enheter som meter och centimeter, samt kilometer och meter.

Eleverna gör många praktiska övningar där de får uppskatta och mäta längd och höjd på olika föremål i deras omgivning. De gör uppskattningar innan de mäter den faktiska längden för att få en känsla av vad de mäter och vilken måttenhet de bör använda. De tränar på att läsa av och använda olika mätredskap som linjal, måttband och tumstock. De läser även av längdangivelser i bilder och på enkla kartor samt längden på sträckor mellan två punkter. Dessutom tränar eleverna på att jämföra längd och höjd och använda begrepp som längre, kortar, högre och lägre. De möter situationer där de först behöver omvandla måtten på längd och höjd till samma enhet innan de jämför.

Kapitlet avslutat med textuppgifter som handlar om längd och höjd i vardagliga situationer. Eleverna använder blockmodellen för att synliggöra uppgifterna, omvandlar mellan enheter och väljer lämpliga räknesätt för att lösa dem.

I FOKUS

  • uppskatta och mäta längd och höjd
  • mäta i centimeter, meter decimeter
  • beskriva en sträcka i kilometer och meter
  • jämföra och omvandla längd
  • problemlösning
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Mäta i meter och centimeter
    • Kunna uppskatta och mäta längd och höjd i meter och centimeter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och centimeter.
  2. Mäta i decimeter
    • Kunna uppskatta och mäta längd och höjd i decimeter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och centimeter.
  3. Mäta i meter och kilometer
    • Kunna ange längd i kilometer och meter.
    • Kunna omvandla mellan enheterna meter och kilometer.
  4. Jämföra längd
    • Kunna jämföra längd som anges i olika enheter.
    • Kunna omvandla mellan enheter för att göra jämförelser.
  5. Problemlösning
    • Kunna lösa textuppgifter som handlar om längd och höjd.
    • Kunna omvandla till en gemensam enhet som ett led i att lösa uppgiften.
    • Kunna använda blockmodellen vid problemlösning.
  6. Kunskapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om längd och höjd.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.