Matematik – åk 5 – En del av en helhet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v. 2 – 8 och 10

Vad? En del av en helhet! 

Frågeställning (och följdfrågor): 

Hur många är vi i klassrummet idag? 

  • Hur stor andel av er kom med buss idag till skolan? 
  • Hur stor andel av er kom med bil idag till skolan? 
  • Hur stor andel av er gick till skolan idag?

Kan 1/4 av en kaka vara större än 1/4 av ett äpple?

Hur mycket äpple har de ätit tillsammans, eller vad är 1/2 + 1/4 ? (se bild Pixel s. 50)

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.

Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen år 4-6 med en förklaring som eleverna ska förstå:

Taluppfattning och tals användning

  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Matrisen under momentet:

Matris Ma En del av en helhet

Matrisen för den diagnos eleverna kommer att skriva:

Diagnos Matris En del av en helhet

Matris och inlämningsuppgift som eleverna kommer att göra:

Inlämningsuppgift – En del av en helhet

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Tillsammans i par/mindre grupp kommer vi att jobba med olika praktiska material för att kunna dela upp en helhet till mindre delar. 

Vi kommer under samlingar få höra olika strategier för hur vi kan lösa olika problem. Eleverna kommer här få möjlighet att beskriva för sina kompisar hur de tänker och även kunna utveckla deras klasskamraters strategier. 

Eleverna kommer att få jobba i Pixel 5B för att få flera uppgifter kring samma moment som vi arbetat med praktiskt för att befästa sin kunskap.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker kontinuerligt under lektionstid. 

– Du bedöms i ditt sätt att ta ansvar för ditt eget och andras lärande.

– Du bedöms i ditt sätt att vara aktiv och engagerad i samtal och diskussioner. 

– Eleverna har även skriftliga och muntliga bedömningar under momentet genom skriftliga prov och inlämningsuppgifter samt grupparbeten där eleven muntligt kan reflektera kring olika sätt att lösa olika uppgifter. 

Begrepp som du kommer få höra och lägga på minnet:

– Nämnare, täljare, bråkstreck, heltal, förlänga och förkorta, bråk form, blandad form, bråk i decimalform.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v. 2

Hur många är vi i klassrummet idag? 

  • Hur stor andel av er kom med buss idag till skolan? 
  • Hur stor andel av er kom med bil idag till skolan? 
  • Hur stor andel av er gick till skolan idag?

Vi reflekterar kring vad ett bråk är och hur vi kan dela upp klassen på olika sätt.

Löser uppgifter i Pixel 5b kapitel 6 s.35-37

v. 3

Kan 1/4 av en kaka vara större än 1/4 av ett äpple? 

Vi tittar på hur olika delar kan vara olika stora. 

Vi funderar även hur mycket det hela talet är om 1/4 är 5. 

Arbetar med sid. 39-41

v. 4 

Addition och subtraktion med bråk 

Vi jobbar praktiskt för att förtydliga addition och subtraktion med bråk.

Löser uppgifter i pixel 5b kapitel 6 s. 42-45

v. 5 

Bråk med lika värde 

Hur kan ett bråk förändras men ändå vara lika mycket värt? 

1/2 = 2/4 = 3/6 

Löser uppgifter i Pixel 5b kapitel 6 s. 46-49 

Inlämningsuppgift: Eleverna får enskilt lämna in en reflektion kring hur de beskriver hur ett bråk kan förändras även då det fortfarande har samma värde.

v. 6 

Bråk med olika nämnare 

Hur mycket äpple har de ätit tillsammans, eller vad är 1/2 + 1/4 ? (se bild Pixel s. 50)

Vi arbetar praktiskt tillsammans med olika uppgifter i par/ mindre grupper för att hitta strategier för att lösa problemet.

Löser uppgifter i Pixel 5b kapitel 6 s. 50-52

v. 7 

Addition och subtraktion 

Vi utvecklar bråken så de får en gemensam nämnare.

Vi arbetar praktiskt med problemlösning.

Löser uppgifterna i Pixel 5b kapitel 6 s. 53-54

Multiplikation med bråk 

Löser uppgifterna i Pixel 5b kapitel 6 s. 56-57

v. 8 

Eleverna jobbar praktiskt med att öka sin förståelse utifrån vad vi arbetat med under de tidigare veckorna för att fördjupa vårt lärande. 

Skriftligt diagnos av momentet. 

v. 10

Vi går igenom bråk med decimaltal

Diagnosen följs upp och om det är någon del man missat på så får eleven tillfälle att göra visa sin förståelse under veckan.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Hur stor tårtbit kan du ta på tårtkalaset? Eller rättare sagt hur stor del kan du ta för att du och dina vänner ska få ungefär lika mycket? Heltiden så delar vi olika saker mellan oss och för att ingen ska bli utan behöver vi fundera reflektera hur vis ska göra för att alla ska få vara med. 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Eleverna ges möjlighet till att använda sig av olika sätt för att lösa de problem de ställs inför. Eleverna kommer jobba med att praktiskt lösa olika problem men även genom diskussion och reflektion för att synliggöra att ett problem kan lösas på flera olika sätt.

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']