Matematik – åk 7 – Geometri

Ansvarig lärare: Olle Westerberg

När, under vilka veckor? 1-8

Läsanvisningar Prio Matematik 7 kapitel 3 (sid 78-119)

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • När använder vi oss av vinklar i vardagen? Vart hittar vi vinklar i vardagen?
  • Vad är en rät, trubbig, spetsig och rak vinkel?
  • Hur mäter man vinklar? Hur ritar man upp vinklar?
  • Hur många grader är ett helt varv? halvt varv?
  • Vad är en bisektris?
  • Hur beräknar man okända vinklar?
  • Vad är vinkelsumman i en triangel, en fyrhörning och en femhörning?
  • Vad finns det för olika trianglar och fyrhörningar?
  • När använder vi oss av begreppet omkrets i vardagen?
  • Vad innebär begreppet omkrets? Hur räknar man ut omkretsen i olika geometriska figurer?
  • Vilka enheter används vid omkrets?
  • Hur kom formeln för cirkelns omkrets till? Vad är talet pi?
  • Hur omvandlar man olika areaenheter?
  • När använder vi oss av begreppet area i vardagen?
  • Vad innebär begreppet area?
  • Hur beräknar man arean av månghörningar (trianglar och fyrhörningar) och cirkeln?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
  • Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Begrepp och samband Har grundläggande kunskaper om de vanliga geometriska begreppen. Använder och ser skillnader/likheter mellan de olika geometriska begreppen. Drar även paralleller till algebran. Har goda kunskaper om de matematiska begreppen inom området. Kan föra resonemang om hur begreppen relaterar till varandra. Förstår sambandet till algebran.
Metoder vid beräkningar Kan räkna ut area och omkrets på kvadrat, rektangel, parallellogram, cirkel och triangel. Räkna ut skala samt kunna de vanliga enhetsomvandlingarna. Väljer och värderar metod för beräkning.

Använder främst metoder som man kan använda på fler olika tal.

Väljer och värderar metoder på ett effektivt sätt. Kan se för och nackdelar med olika metoder och använder främst sådana som man kan kalla ”generella” el algebraiska. Alltså sådana som går att applicera på alla tal.
Kommunikation Deltar i diskussionen, är muntligt aktiv under lektionerna. Genomför den muntliga gruppredovisningen och använder de begrepp vi arbetat med. Kan samtala om t.ex tillvägagångsätt. I redovisningar och diskussioner för och följer du ett matematisk resonemang. Kan föra ett muntligt resonemang kring tillvägagångsätt och sätta ord på dina tankar.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, gemensamma diskussioner, enskilt arbete, grupparbete, praktiskt arbete.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Aktivitet under lektioner, enskilt prov, gruppuppgifter kring bevis av formler

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 1

Lektion 3: Introduktion, Enheter och prefix (sid 78-83 i boken).

v 2

Lektion 1: Fortsättning på enheter och prefix

Lektion 2: Geometriska begrepp (sid 84-86 i boken)

Lektion 3: Fortsättning på geometriska begrepp

v 3

Vinklar (sid 87-90 i boken).

Vinklar i vardagen, olika typer av vinklar, uppskatta och mäta vinklar.

Länkar att läsa: begrepp vinklarolika vinklar

Länkar att träna på: uppskatta vinkel

Rita vinklar, beräkna vinklar, bisektris

Länkar att läsa: rita och mäta vinklar

Länkar att träna på: övning vinklar

v 4

Måndag VG: Månghörningar och vinkelsumma (sid 91-95 i boken)

Olika månghörningar. Olika typer av trianglar

Uppgifter i boken: 1-6, 10, 12-13, 16, 18

Onsdag: Hemstudiedag.

Gör obligatorisk quiz på Socrative:

  • Adress: www.socrative.com
  • Student Login, room: CMKCFX4KJ
  • Quizzen är öppen ca 8-11:30. Därefter går det inte att göra den.

Träna på: Vinklar i en triangel
Öva på: Triangelns vinkelsumma 1Triangelns vinkelsumma 2Vinkelbekymmer
Facit

Torsdag VR: Månghörningar och vinkelsumma (sid 91-95 i boken)

Olika månghörningar. Olika typer av trianglar

Uppgifter i boken: 1-6, 10, 12-13, 16, 18

Fredag: Fortsättning månghörningar och vinkelsumma

Uppgifter i boken 7-9, 11, 14-15, 17, 19-21

Länkar att läsa: beräkning av vinklarmånghörningars vinkelsumma

Länkar att träna på: beräkna vinklar

v 5

Måndag VG: Fortsättning månghörningar och vinkelsumma

Onsdag: Allaktivitetsdag

Torsdag VR: Fortsättning månghörningars vinkelsumma

Fredag: Omkrets månghörningar (sid 96-98 i boken)

Länkar att läsa: beräkna omkretsomkrets fyrhörning, triangel, cirkel

Uppgifter att träna på: Omkrets månghörningar

Länkar att läsa: Cirkelns omkrets

Uppgifter att trjäna på: Uppgifter cirkelns omkrets

v 6

Lektion 1: Introduktion till area, rektanglar och parallellogrammer (sid 99-104 i boken)

Länkar att läsa: standardenheter vid area

Lektion 2: Fortsättning area (VR kommer sent från konsthallsbesök)

Lektion 3: Area av trianglar (sid 103-107 i boken)

Uppgifter att träna på: Triangelns area

v 7

Lektion 1: Diagnos, räknetid

Länkar att läsa: cirkelns area

Länkar att träna på: Att beräkna area,

Uppgifter att träna på: Att beräkna area

Lektion 2: Genomgång av resultatet på diagnosen

Lektion 3: Repetiiton begrepp

Länkar att träna på: längd1längd 2

v 8

Lektion 1: Repetition enhetsbyten

Lektion 2: Repetition omkrets och area

Uppgifter att träna på: Att beräkna area

Lektion 3: PROV

v 9

Sportlov

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Vi kommer att lösa problem och omsätta matematiska idéer i handling på ett kreativ sätt.Vi kommer att lära oss utforska och arbeta både självständig och tillsammans med andra och träna på att känna tillit till den egna matematiska förmågan. Vi kommer att träna oss för att använda det matematiska tänkandet för vidare studier i vardagslivet. Vi kommer att använda oss av modern teknik som verktyg för kunskapssökandet, kommunikation, skapande och lärande inom matematiken.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet Vi söker aktivt vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening att pedagogen är en medforskande och delaktig vuxen, en mentor som ser potentialen i elevens tankar och teorier, en som lyssnar, utmanar och möter verkligheten tillsammans med eleven. genom att utveckla vår pedagogiska dokumentation öka medvetenheten om hur vi lär och arbetar

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']