Ordningstal

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Cecilia Högsveden East

När, under vilka veckor? v. 35

Vad?

Ordningstal

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

Kan ni se vem som kommer på första plats? • På vilka platser kommer de andra barnen? • Vilka ord använder vi för att beskriva ordningen? • Varför är mållinjen viktig?

Lektion 2:

Kan ni beskriva vilka platser barnen står på? • Hur vet vi vem som är först och vem som är sist? • Skulle kön kunna börja från andra hållet? Hur skulle det se ut då? • Kan vi beskriva barnens platser med några andra ord? (före, efter, mellan)

Lektion 3:

Vad ser ni på bilden? • Vilket djur står först? • Kan vi beskriva ordningen på flera sätt? • Vilken plats står djuren på från vänster? • Vilken plats står djuren på från höger? • Varför blir ordningstalen olika när vi börjar från höger istället för vänster?

Lektion 4:

När använder vi ordningstal? • Kan ni ge några exempel på ordningstal? • När använder vi lägesord? • Kan ni ge några exempel på lägesord?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: Eleverna löser problem som bygger på förståelse för ordningstal och lägesord. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text och bilduppgifter, och får exempelvis öva på att skilja på antal och ordning.

Begreppsförmågan: Eleverna möter begrepp som ordningstalen från första till tionde samt flera vanliga lägesord. De använder och resonerar kring begreppen, och tränar på att sätta in dem i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan: Eleverna möter olika sätt att ordna och beskriva ordning. De tränar exempelvis på att beskriva ordning från både vänster och höger.

Resonemangsförmågan: Eleverna tränar på att föra egna resonemang samt att följa andras beskrivningar av ordning och läge i olika situationer.

Kommunikationsförmågan: Eleverna samtalar och uttrycker sin kunskap om ordning och läge. De tränar på att kommunicera med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: Eleverna bygger förståelse för ordningstal och hur de kan användas för att ange ordning.

Geometri: Eleverna använder vanliga lägesord i vardagliga sammanhang för att beskriva såväl personers som föremåls läge.

Problemlösning: Eleverna tränar på att lösa problem utifrån vardagsnära situationer, där det gäller att ha förståelse för ordningstal och lägesord.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 4 bygger eleverna förståelse för ordningstal och hur de används i vardagliga sammanhang. Kapitlet inleds med att eleverna använder ordningstal för att beskriva vilken plats några barn kommer på i en tävling. De upptäcker att ordningstal används för ange ordning i förhållande till något/någon, till exempel en mållinje eller till andra personer i en kö. Eleverna övar också på att se samband mellan grundtal och ordningstal och hur talen skrivs med siffror och bokstäver. Eleverna använder olika lägesord som före, efter och mellan för att beskriva en persons placering i förhållande till en annan person. De beskriver också hur olika föremål är placerade i förhållande till varandra med hjälp av lägesord som framför, bakom, över, under och mellan. Avslutningsvis tränar eleverna på ordning från vänster och höger, och upptäcker att samma person kan beskrivas på olika sätt beroende på vilket håll de utgår ifrån. Kapitlet innehåller många praktiska moment för att ge eleverna möjlighet att känna igen och samtala om ordningstal och lägesord i vardagliga situationer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Ordningstal

• Förstå innebörden av ordningstal.
• Kunna använda ordningstalen första till tionde.

Lektion 2: Ordningstal och lägesord

• Förstå hur vanliga lägesord används för att beskriva läge.
• Kunna använda både ordningstal och lägesord för att beskriva plats eller läge.

Lektion 3: Ordna från vänster och höger

• Kunna beskriva ordning från både vänster och höger.

Lektion 4: Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om ordningstal och lägesord.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']