Taluppfattning

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? 40 – 48

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
Hur anväds de fyra räknesätten vi de negativa talen som ni mött tidigare?
Hur kan svaret vid multiplikation bli mindre?
Hur kan svaret vid en division bli större?

Vad är potenser? När används de? Hur räknar vi med de?

Underlättar prefixen?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

 

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal och tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Begreppsförmågan:

E C A

Kan grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.

Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.



Har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.



Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.




Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Metodförmågan:

E C A

Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat.


Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

 

Kommunikationsförmågan:

E C A

Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.


Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I detta område följer vi den nya boken, vi får chans att lära känna den och förstå hur den är uppbyggd. Vi kommer även att jobba med interaktiva sidor samt material från annan litteratur.

Genomgångar och ganska mycket räknande, både individuellt och i grupp.

Begreppsdiskussioner

Avslutande test

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet visa vad du kan.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

 

Vecka 40

Tis (G): Repetion av de fyra räknesätten

Fre (R): Repetion av de fyra räknesätten

Nedan kan du hitta olika instruktionsvideor över de olika räknesätten. Lycka till!!

Additionsalgoritm
Subtraktionsalgoritm
Multiplikatiosalgoritm
Multiplikatiosalgoritm med decimaltal
Divisionsalgoritm (tre olika sätt)
Divisionsalgoritm med decimaltal

Övningsuppgifter

Vecka 41

Mån (R+G): Vad var negativa tal? Vad pratade ni om i sjuan? Hur adderar och subtraherar vi med dessa tal?
Egen räkning på sid. 9-14

Tis (G): Fortsatt egen räkning + Gruppvis prat om bedömning efter grupparbetet.

Tors (R): Orienteringsdag
Tors (G): Orienteringsdag

Fre (R): Vikarie (Marcela): Titta på filmen om multiplikation och division med negativa tal. Jobba därefter i boken på sidorna 15-18. Lycka Till!!

Film om mult. och div med neg.tal

Vecka 42

Mån (R): Fortsatt egen räkning på sid. 8-18 + Gruppvisa samtal om bedömnig efter grupparbetet.

Rasmus – Negativa tal
Webbmatte – Negativa tal

Mån (G): Genomgång av mulitplikation och division med negativa tal. Vi tittar på en film så slipper ni höra min röst hela tiden :). Därefter jobb på sid. 15-18

Tis (G): Potenser. Hur och varför används potensform? Missuppfattning. Boken sid. 20-22

Tors (R): Potenser. Hur och varför används potensform? Missuppfattning. Boken sid. 20-22

Tors (G): Historia och samhälle (de olika talen), Multiplikation och divisioin med potenser, Prioreteringsregler.
Boken sid. 23-25

Fre (R): Historia och samhälle (de olika talen), Multiplikation och divisioin med potenser, Prioreteringsregler.
Boken sid. 23-25

Vecka 43

Mån(R+G): Ingen matte!! Brandutbildning

Tis (G): Prioriteringsregler + egen räkning fram till sid.25

Tors (R): Prioriteringsregler + egen räkning fram till sid.25

Tors (G): Multiplikation och division med positiva tal mindre än 1. Gemensam laborativ uppgift.

Fre (R): Multiplikation och division med positiva tal mindre än 1. Gemensam laborativ uppgift.

Vecka 45

Mån(R+G): Vi går igenom kvadratrötter och tiopotenser. Träna själv på sid. 26-27 samt på nedanstående länk.

Tis(G): Grundpotensform. Sidan 28-31

Tors(R): Grundpotensform. Sidan 28-31

Fre(R): Egen fördjupning eller repetion av valda delar.

Vecka 46

Mån (G): Egen fördjupning eller repetion av valda delar.

Tis(G): Prefix. Vad är det och varför används de? Vi tittar även lite på vad som menas med värdesiffror.
Läs gärna mer under den bifogade länken. I boken hittar du förklaring och uppgifter på sid. 32-35.

Prefix

Torsdag(R+G): Ingen matte! Ni skriver idrottsprov. Jippi!!

Fre(R): Prefix. Se tisdagens lektion med gröna gruppen.

Vecka 47

Mån(R+G): Begreppstest. Vi gör ett litet test och rättar tillsammans.

Tis(G): Kapiteltest. Ett sista gemensamt test av kapitlet så du får lite bättre koll på vad du behärskar. Vi rättar tillsammans.

Tors(R): Kapiteltest. Ett sista gemensamt test av kapitlet så du får lite bättre koll på vad du behärskar. Vi rättar tillsammans.
Tors(G): Egen tid för repetion.

Fre(R):Egen tid för repetion.

Vecka 48

Mån(R+G): Studiedag! Hela dagen kan ägnas åt matematik!!

Mer träning inför provet för dig som vill!!!

Tis(G): Egen tid för repetion inför provet.

Torsdag(R+G): MATTEPROV!! Lycka till!

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

 

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.
[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']