När, under vilka veckor? 48-49
Vad? Volym
Frågeställning och följdfrågor
Frågeställningar inför varje lektion:
Lektion 1
Vilken behållare innehåller mest vatten? Varför?
Min kompis säger att behållare C har den högsta vattennivån och därför innehåller mest vatten. Stämmer det?
Hur kan vi ta reda på det?
Lektion 2
Hur kan vi ta reda på hur stor volym de olika behållarna har?
Finns det fler sätt?
Min kompis säger att volymen anges på etiketten.
Kan ni hitta den?
Lektion 3
Hur vet vi hur mycket vätska det finns i varje flaska?
Min kompis säger att eftersom sju är större än ett, så är sju deciliter mer än en liter. Håller ni med?
Lektion 4
Hur mycket vatten rymmer den rosa hinken? Hur vet vi det?
Har de två hinkarna samma volym? Vilken rymmer mer? Vilken rymmer mindre?
Ska vi addera eller subtrahera?
Min kompis säger att han adderade talen eftersom det står ”mer”. Stämmer det?
Lektion 5
Hur många hinkar är det?
Hur mycket vatten innehåller varje hink?
Min kompis säger att eftersom han vet att varje hink innehåller fyra liter vatten kan han använda division för att räkna ut svaret. Stämmer det?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på svaret?
Lektion 6, Kunskapsloggen
Hur kan vi jämföra och uppskatta volym?
Hur kan vi mäta volym i liter och deciliter?
Ge exempel på behållare vars volym beskrivs i liter.
Ge exempel på behållare vars volym beskrivs i deciliter.
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
- kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
- kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
- kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
- kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
Förmågor i matematik
Problemlösningsförmågan
Eleverna löser problem i vardagsnära situationer med de fyra räknesätten. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt resonerar kring hur de kan jämföra volym med olika måttenheter. De värderar valda metoder. Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som liter, deciliter och hur mycket något innehåller eller rymmer.
Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta volym. De jämför vad olika behållare rymmer genom att använda icke standardiserade måttenheter och använder olika mätredskap för att mäta. De använder också olika räknemetoder för att komma fram till lösningen på uppgifterna.
Resonemangsförmågan
Eleverna följer och för resonemang kring hur man kan uppskatta och mäta volym. Frågor som ”Hur kan vi mäta det?” och ”Hur kan vi ta reda på det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier. Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap kring volym på många sätt, bland annat genom att förklara hur de kan mäta och jämföra olika behållares innehåll, och genom att redovisa sina lösningar på uppgifterna. De använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkreta mätredskap, med blockmodellen och när de ritar och skriver i övningsboken.
Centralt innehåll från kursplanen
Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 100 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang. Eleverna använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna väljer mellan olika metoder och räknesätt för att räkna ut uppgiften. Eleverna kontrollerar och resonerar om rimligheten i sina svar och jämför sina lösningar med varandra. Geometri
Eleverna jämför, uppskattar och mäter volym med olika måttenheter som liter och deciliter.
Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till volym. De använder blockmodellen för att synliggöra uppgiften och lösa problemet samt resonerar kring hur olika måttenheter kan användas och jämföras.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
- Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
- Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
- Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
- Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
- Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
- Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
- Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
- Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
- Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
- Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
- Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
I det här kapitlet introduceras begreppet volym. Eleverna börjar med att lära sig jämföra och mäta volymen vatten med hjälp av icke standardiserade mått enheter som till exempel en mugg. De fortsätter med att mäta och jämföra volym i liter och deciliter. Eleverna möter både begreppen rymmer och innehåller som de får träna på i olika uppgifter. Kapitlet innehåller många praktiska moment där eleverna dels får uppskatta hur mycket olika behållare rymmer, dels får mäta volymen med hjälp av olika mätverktyg.Eleverna tränar även på att jämföra volym och använda begrepp som större än och mindre än. Kapitlet avslutas med problemlösning med uppgifter om volym i vardagliga sammanhang. Eleverna använder blockmodellen för att synliggöra problemen och alla fyra räknesätt för att lösa uppgifterna.
I Fokus
• jämföra och uppskatta volym
• mäta volym i liter och deciliter
• problemlösning
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
1. Jämföra och mäta volym
• Kunna mäta volym med icke standardiserade måttenheter.
• Kunna jämföra volymen vatten i olika behållare.
2. Mäta volym i liter
• Kunna mäta volym i liter.
• Kunna mäta med ett litermått.
3 Mäta volym i deciliter
• Kunna mäta volym i deciliter.
• Kunna mäta med ett decilitermått
4 Problemlösning
• Kunna lösa problem med addition och subtraktion kopplat till volym.
• Kunna lösa problem med hjälp av blockmodellen.
5. Problemlösning
• Kunna lösa problem med multiplikation och division kopplat till volym.
6. Kunskapslogg
• Att refl ektera över och visa sin kunskap i att mäta och jämföra volym.
• Att göra en självskattning av sin kunskap.
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.