Modernismens måleri

LPP – Modernismens måleri

 

Ämne: Bild
Årskurs: 9
Ansvarig: Karin Lindkvist
När: HT/VT 2022-2023

 

Varför?

Hur har måleriet använts och utvecklats från ca 1850 och framåt? Hur har det speglat /kommunicerat med sin samtid? Hur kan vi idag använda färg, linjer och ytor för att kommunicera budskap/berätta något om vår egen samtid på ett effektivt sätt? 

Konsten (inom vilken måleriet är och har varit ett centralt uttryckssätt) har genom tiderna varit ett sätt att uttrycka sig, att utveckla tänkandet, hitta nya vägar och att göra motstånd mot rådande normer. Efter fotografiets intåg i mitten av 1800-talet blev måleriets uppgift som dokumentation/avbildning mindre relevant. Istället söktes nya sätt att utveckla måleriet och olika så kallade “ismer” eller inriktningar skapades, där konstnärerna försökte eftersträva olika ideal.

Idag används mer bilder i vår kommunikation än någonsin. Därför behöver vi utveckla förmåga att använda oss av bilder och de element som bygger upp en bild såsom färg, ytor och linjer. För att kunna förstå och använda oss av bildspråk behöver vi också ha en historisk bakgrund och kunna koppla uttryck med händelser och idéstömningar i samhället.

 

Vad? 

Vi ska få kunskap om olika konstnärer och ismer från 1850-nutid.

Vi ska få förståelse för vad som påverkade måleriet och varför olika konstnärers måleri såg ut som det gjorde. 

Vi ska kunna skapa en målning med akrylfärg på pannå och öva på måleriska tekniker, färgblandning, komposition mm.

Vi ska förstå hur olika val och teknik ger olika resultat.  

Vi ska kunna anamma en annan konstnärs stil och uttrycka ett eget budskap om vår samtid.

Vi ska muntligt och med en bildpresentention (Google/Keynote) presentera en konstnärs arbete för andra elever samt reflektera över den egna skapande processen.   

 

Hur?

Vi kommer till stor del att måla men även titta, fundera, lyssna, prova, öva, skissa, dokumentera, analysera, skriva, presentera och reflektera. 

Tänkt arbetsgång:

Presentation. Vi tittar på och pratar om många olika konstnärers målningar. 

Genomgång av material och teknik.

Måleriövning: “Måla halva frukten”

Val av konstnär: Alla i en klass får välja varsin unik konstnär att arbeta med/inspireras av. (Ingen i får välja samma.) 

Skissarbete: Hur kan jag uttrycka något om min samtid/mig själv med inspiration från konstnären?

Måleri.

Analys av den valda konstnärens verk

Keynote/Google-presentation av konstnären och den egna processen. 

Dokumentation: Kontinuerligt arbetetsprocessen i bild och text i en processdagbok. Reflektion över de val som görs. 

 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Tid ges till reflektion, att prova, öva och misslyckas för att lära. 

Möjligheter – Inom projektet ges möjligheter att utforska och utveckla sitt visuella språk, sitt kreativa tänkande och problemlösningsförmåga. Inom ramen för uppgiften finns utrymme att uttrycka egna åsikter och berättelser om det som är viktigt för eleven. 

Förväntningar – Genom att vi provar oss fram, samt dokumenterar och reflekterar över arbetsprocessen ges fokus till lärandet. 

Rutiner –  Genom tydliggörande pedagogik och rutiner i klassrummet ges möjlighet till trygghet och arbetsro.

Interaktion – Alla i klassrummet bidrar till lärandet genom interaktion mellan elev-elev, lärare-elev, i mindre elevgrupper och i helklass.

Miljö – Klassrummet är uppbyggt för interaktioner i mindre grupper, men ger också möjlighet till avskildhet. Hela rummets golvyta kan användas när vi arbetar vid staffli. Vi kan växla mellan att stå och sitta. Miljön inne och ute kan användas som inspiration och motiv. 

Språk – Vi använder både visuellt och verbalt språk. Vi reflekterar löpande kring vår arbetsprocess och vårt tänkande och tvingas således att sätta ord på/utveckla ett språk för vad vi gör.

Modellering – Genom att lärare handleder och visar olika strategier för att komma vidare arbetsprocessen samt genom att studera hur andra (konstnärer) har gjort och tänkt kan elever tillgodogöra sig nya alternativ och strategier till problemlösning.