Grundläggande kemi

Grundläggande kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 45-48

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  •  Vad är en atom och en molekyl?
  •  Vad är en blandning?
  •  Vad är ett grundämne och en kemisk förening?
  •  Vilka egenskaper kan man beskriva ett ämne med?
  •  Vilka faser kan ett ämne vara i? Vad krävs för att ett ämne ska övergå till en annan fas? Hur betecknar man vilken fas ett ämne är i? (liquid (l), solid (s), gas (g))
  • Hur skriver man ämnen och antal atomer/molekyler med kemispråk?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Vad är en atom uppbyggd av för mindre delar? Vilka laddningar har delarna? Du ska även kunna ange/räkna fram antalet elektroner och protoner för ett ämne
  • Vad menas med ett grundämnes atomnummer och masstal (atomvikt, atommassa)?
  • Hur rör sig elektronerna runt atomkärnan? Vad kallas de olika skalen och hur många elektroner får plats i skalen (tre första)? (Du ska kunna rita upp elektronskalen för grundämnena med atomnummer 1-18)
  • Vad innebär det periodiska systemet? Hur är det periodiska systemet indelat? (visa på fler sätt t ex grupper, perioder, icke-metaller – metaller, atomnummer). Hur många atomslag känner man till idag?
  • Vad är gemensamt för ämnen i samma period? Vad är gemensamt för ämnen i samma grupp?
  • Vem kom på det periodiska systemet? Vad kan man utläsa för information ur det periodiska systemet?
  • Kunna sammanfatta vem NielsBohr var och vad det var han kom på.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • Att lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga.
  • Att använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

Förankring i kursplanens syfte

  • att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra enkla systematiskaundersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti i människan.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet, Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar och gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

• Prov
• Löpande genom aktivt deltagande i lektioner och diskussioner

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Få en bakgrund till hur kemin växt fram till vad det är idag och en förståelse för att kemin finns runt omkring oss i vår vardag och verklighet och inte bara i ett laboratorium.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte mi

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']