Kemi: Kemin omkring dig + Naturen

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 2 – 12

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Eleverna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i kemi för att formulera egna och granska andras argument.
  • Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor om kemiska processer och materien med hjälp av egna systematiska undersökningar. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att kunskaper i kemi växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
  • I det praktiska arbetet ska eleverna även ges möjligheter att utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg.

 

Viktiga ord & Begrepp

Kemin omkring dig

Avsnitt: Kemiska reaktioner

Kemisk reaktion kallas det som händer när kemiska ämnen övergår till nya ämnen.

Reaktanter kallas de ämnen som reagerar med varandra.

Produkter kallas de nya ämnen som bildas av en kemisk reaktion.

Molekyl är minst två atomer som är sammanbundna.

Katalysator är ett ämne som sätter i gång eller skyndar på en kemisk reaktion, men som själv inte förbrukas i reaktionen.

 

Avsnitt: Fotosyntes

Fotosyntes är en kemisk reaktion, när växter och alger bildar glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten.

Glukos (en typ av socker) är både energi och byggstenar för växter.

Koldioxid, kemisk formel CO₂, är en färglös gas som finns i luften.

Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen.

 

Avsnitt: Förbränning

Bränsle är ett ämne eller ett material som innehåller bunden energi.

Cellandning är cellens sätt att få energi. Vi människor får energi genom att äta mat och andas in syre, när maten och syret omvandlas i kroppen till energi så kallas det för Cellandning.

Energi är rörelse, eller förmågan till rörelse. Energi finns i allt ifrån mat, trä, avfall, olja, vatten och vind. Det finns många former av energi, exempelvis elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi och värmeenergi.

Förbränning innebär att något brännbart ämne (ett bränsle) förenar sig med syre. Det vi kallar eld är ett slags förbränning.

 

Avsnitt: Kemikalier hemma och i samhället

Farosymboler är märken som talar om på vilket sätt kemiska ämnen är farliga.

Kemikalier kallas de kemiska ämnen som framställs på laboratorier och inom industrin och används där liksom i hemmen.

Miljögifter är kemiska ämnen som är särskilt skadliga för miljön. De är giftiga för växter och djur, även människor.

 

Avsnitt: Matens och kroppens kemi

Aminosyror är viktiga kemiska föreningar som bygger upp proteiner. 

Proteiner är stora molekyler som är av avgörande betydelse för allt liv. Våra celler är uppbyggda av proteiner.

Fetter är ämnen som finns i växter och djur som upplagsnäring och ”byggstenar” i vissa celler.

Glukos är en typ av socker som också kallas druvsocker. Det är vårt bränsle.

Kolhydrater är en grupp ämnen som finns i olika livsmedel. Allt som vi kallar för socker är kolhydrater: vanligt socker, fruktsocker, druvsocker och så vidare. Druvsocker kallas också för glukos. 

Socker är ett slags kolhydrater som smakar sött. Socker innehåller mycket energi som djur och människor lätt kan tillgodogöra sig. Socker kommer från växter. Det socker vi köper i Sverige kommer från sockerbetor.

Matspjälkning är när mat och dryck sönderdelas i kroppen till ämnen som cellerna kan använda för att leva och växa.

Mineralämnen kallas grundämnen som finns i naturen och som är nödvändiga för levande organismer. Det mineralämne som vi behöver mest av är kalcium, som ingår i skelettet och tänderna. Andra ämnen som vi behöver relativt mycket av är fosfor, kalium, natrium och magnesium.

Stärkelse är en kolhydrat som består av tusentals molekyler av sockerarten glukos. Stärkelse är det näst vanligaste organiska ämnet i naturen. Det allra vanligaste ämnet i naturen är cellulosa som bygger upp växternas cellväggar.

Vitaminer är en grupp ämnen som är livsnödvändiga för människor men som bara behövs i små mängder. För att ett ämne ska vara ett vitamin ska kroppen inte kunna bilda det själv. Man måste alltså få i sig vitaminer med maten.

 

Avsnitt: Matens hållbarhet

Konservering är olika sätt att göra så att maten håller längre.

Konserveringsmedel är ämnen som sätts till mat och dryck för att förlänga hållbarheten.

Mikroorganismer är livsformer som är så små att de inte syns med blotta ögat utan bara i mikroskop, till exempel bakterier.

Pastörisering är att värma till exempel mjölk och grädde så att skadliga mikroorganismer dör.

 

Naturen

Avsnitt: Kolatomens kretslopp

Kol är ett grundämne som är mycket viktigt för oss.

Atom är den minsta enheten av ett grundämne.

Kemisk förening är en sammansättning av atomer från två eller flera grundämnen.

Alla levande varelser är uppbyggda av Kemiska föreningar med kol i.

Cellandning är cellens sätt att få energi. Vi människor får energi genom att äta mat och andas in syre, när maten och syret omvandlas i kroppen till energi så kallas det för Cellandning.

Energi är rörelse, eller förmågan till rörelse. Energi finns i allt ifrån mat, trä, avfall, olja, vatten och vind. Det finns många former av energi, exempelvis elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi och värmeenergi.

Förbränning innebär att något brännbart ämne (ett bränsle) förenar sig med syre. Det vi kallar eld är ett slags förbränning.

 

Avsnitt: Vattenmolekylens kretslopp

Vatten är en kemisk förening mellan två väteatomer och en syreatom.

Avdunstning innebär att ett ämne övergår från fast eller flytande form till gasform. 

Kondensation innebär att ett ämne övergår från gasform till vätska eller till fast ämne.

Pastörisering är att värma till exempel mjölk och grädde så att skadliga mikroorganismer dör.

 

Avsnitt: Luft

Kväve är en gas utan färg och lukt. Det är även ett grundämne.

Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som orsakas av växthusgaser i atmosfären.

Koldioxid är en förening mellan kol och syre. Koldioxidutsläpp påverkar växthuseffekten.

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Eleverna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i kemi för att formulera egna och granska andras argument. Därigenom ska eleverna utveckla sin förmåga att kommunicera samt hantera praktiska och etiska valsituationer i frågor som rör miljö och hälsa.

Eleverna ska även ges förutsättningar att söka svar på ämnesspecifika frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande och tilltro till sin förmåga att hantera frågor som rör naturvetenskap och som har betydelse för dem själva och samhället.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

– Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.

– Vattnets egenskaper och kretslopp.

– Luftens egenskaper och sammansättning.

– Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.

– Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

– Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.

– Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.

– Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas. Systematiska undersökningar och granskning av information

 

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

– Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

– Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kemiområdets begrepp och uttrycksformer,
  • beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
  • använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
  • söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar.
  • värdera resultaten och beskriva undersökningarna.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda kemiområdets begrepp och uttrycksformer,
  • beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
  • använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
  • söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar.
  • värdera resultaten och beskriva undersökningarna.

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Experiment och laborationer

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Lycka till! =)

/Andreas