Kraft och rörelse

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström

När, under vilka veckor? v.40-42

Vad?

Kraft och rörelse

Frågeställning och följdfrågor

Varför faller ett äpple till marken när det lossnar från grenen?

Vad är det som håller oss kvar på jorden och varför svävar vi inte vidare ut i rymden?

Vad är tyngdpunkt och balans för något?

Varför är det lättare att dra en torr disktrasa över ett bord än en blöt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

Kraft och rörelse

  • Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.
  • Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
  • Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse (…)
  • I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom ett undersökande arbetssätt och nyfikenhet ska eleverna utforska begreppen tyngdkraft, tyngdpunkt, balans, friktion och jämnvikt. Vi kommer att läsa texter, se korta filmer, samt ställa hypoteser och utföra olika experiment som förankrar kunskaper till verkliga erfarenheter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna ska få skapa egna filmer som förklarar begreppen. De kommer även att få utföra ett litet skriftligt test som visar om de har förståelse för vad vi fått lära oss.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v. 40 Vi repeterar vad tyngdkraft är utifrån vårt förra projekt, rymden. Vi läser texter, tittar på bilder samt utför experiment kring tyngdpunkt och balans med våra kroppar.

v.41 Vi ställer hypoteser och utför experiment kring begreppet friktion.

v.42 (43) Vi delar upp oss i grupper kring begreppen tyngdkraft, friktion balans, tyngdpunkt och jämvikt. Genom olika experiment i vår närmiljö visar vi på olika sätt de olika begreppen genom att skapa en liten film.

Eleverna får även göra en självvärdering där de får reflektera kring vilka kunskaper de fått med sig under temat. De får även göra ett skriftligt test där eleverna får chans att se sina kunskaper.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi använder oss av ett utforskande arbetssätt samt olika VT-rutiner för att få fatt på elevernas tankar. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.

Elevers delaktighet och ansvar

Hur förtydligar vi för eleverna målen och förväntningarna kring ämnet/projektet så att var och en ska få möjlighet till inflytande, delaktighet och ansvar?

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.