Ansvarig lärare: Malin Björn
Tidsperiod: v. 35 – 43 ht 2018
Vad?
Frågeställning och följdfrågor
Hur påverkar plast naturen?
Vad är egentligen plast?
Vad menas med “mitt plastfotavtryck”?
Hur kan man minska sin egen påverkan på miljön med avseende på plast?
Vad betyder surt eller basiskt?
Hur påverkar kemikalier och avgaser vår miljö?
Hur sker en kemisk reaktion?
Vad händer när man blandar olika ämnen och lösningar?
Hur kan man planera en naturvetenskaplig undersökning?
Hur dokumenterar man och skriver en rapport om vad som hände?
Vad innehåller våra livsmedel? Vårt lördagsgodis?
Hur fungerar en innehållsförteckning på livsmedel?
Hur kan man experimentera sig fram till ett fungerande recept på godis?
Kort beskrivning av projektet:
Plast – ett växande miljöproblem Vi läser in oss på vad plast är, vad som händer med all plast som vi slänger och hur naturen och djuren runt oss påverkas. Vi pratar om hur vi kan minska vår egen påverkan på miljön och försöker på ett kreativt sätt skapa opinion och sprida kunskap.
Syror och baser – hur påverkar vi vår omvärld
Vi undersöker vardagskemikalier utifrån aspekterna surt eller basiskt – vad skiljer ämnena åt rent kemiskt, hur påverkar de varandra och miljön, vad kan vi göra åt försurningsproblemet i samhället? Vi fortsätter även att diskutera hur man med kemispråk kan beskriva en kemisk reaktion.
Tillverka så likt godis som originalet som möjligt. En innehållsförteckning säger vad – upprepade experiment avslöjar hur mycket. Dessutom går vi in närmre i detalj på ingrediensernas kemiska och fysikaliska funktion.
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
- Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
- Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
- I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
- Enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
- Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten.
- I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.
Förankring i kursplanens syfte
Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
- Genomföra systematiska undersökningar i kemi.
- Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll från kursplanen
Kemin i naturen
- Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
- Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
- Grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
- Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
Kemin och världsbilden
- Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
- Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.
Kemins metoder och arbetssätt
- Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
- Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
- Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
- Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om ämnens och materials egenskaper.
I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
| Du ska bland annat kunna: | Nivå E | Nivå C | Nivå A |
| Redovisa muntligt | Du kan genom enkla resonemang jämföra dina och andras resultat.
Föra enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på. |
Du kan genom utvecklade resonemang jämföra dina och andras resultat.
Föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på. |
Du kan genom välutvecklade resonemang jämföra dina och andras resultat.
Föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ge förslag på vad som kan förbättra undersökningen. |
| Göra labb- rapporter | Du kan göra enkla dokumentationer av dina undersökningar i text och bild. | Du kan göra utvecklade dokumentationer av dina undersökningar i text och bild. | Du kan göra välutvecklade dokumentationer av dina undersökningar i text och bild. |
| Kemins olika begrepp | Du har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang. | Du har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang. | Du har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang. |
| Använda kemiska begrepp | Du har kunskaper att kunna använda informationen i diskussioner och om dina resultat. | Du har goda kunskaper att kunna använda informationen i diskussioner och om dina resultat. | Du har välutvecklade kunskaper att kunna använda informationen i diskussioner och om dina resultat. |
| Deltagande/ aktivitet | Du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar.
Du kan bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. |
Du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar.
Du kan själv formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. |
Du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar.
Du kan själv formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. |
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att genomföra flera olika undersökningar/experiment och utvärdera dessa, arbeta fram en struktur för att planera, genomföra och reflektera kring en naturvetenskaplig studie. Vi kommer arbeta mycket i grupp och parvis. Vi kommer att genomföra en större avslutande laboration kring att förbättra ett recept på godis genom noggranna observationer, utförlig dokumentation och genom upprepade försök. Vi kommer även att arbeta kring det aktuella miljöproblemet med plaster i naturen och havet samt hur försurat regn påverkar djur och natur.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Eleverna kommer att få visa sina kunskaper genom olika typer av dokumentation och via diskussioner och samtal samt praktiskt arbete med sina klasskamrater. Bedömningen kommer att ske både i det praktiska samarbetet i gruppen och i diskussioner, i den enskilda dokumentationen och i flera mindre kunskapskontroller/läxförhör. Vi tränar på att skriva labrapport i par av en densitetslabb där vi ger varandra konstruktiv respons och självskattar bedömningen som vi diskuterat oss fram till. Vi avslutar arbetet om godis med en labrapport som skrivs enskilt och arbetet om plaster med en redovisning av ett kreativt sätt att minska våra plastfotavtryck. Detta leder till en sammanfattad normativ bedömning under arbetets gång.
Sammanhang och aktualitet:
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov. Vi använder oss av Visible Thinking rutiner för att synliggöra elevernas eget lärande i projektet. Vi knyter an kemiämnet till aktuella företeelser i vår närmiljö.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.