Problem i vardagen – tid, tabeller och diagram

Problem i vardagen – tid, tabeller och diagram

Ansvarig lärare: Malin Björn

Projektet genomförs under veckorna 13 – 22

Frågeställning och följdfrågor

Vad möter vi för matematik i vardagen? I olika media?

  • På vilka olika sätt kan man presentera tid?
  • Vad behöver man kunna för att tolka en tidtabell? Komma i tid efter resor med byten?
  • Hur kan man räkna på hastighet? (fördjupning)
  • Vad heter de olika tabeller och diagram som syns i nyheternas statistik?
  • Vilket diagram passar bäst till vad?
  • Hur genomför man en egen undersökning?
  • Vad finns det för digitala hjälpmedel som kan underlätta statistik?

Vad är det för chans eller risk?

  • Hur blir resultatet i några enkla försök med slump – i procent? bråk? diagram?

På vilka olika sätt kan man lösa problem effektivt?

  • Vad är bra att satsa på? Rita figur/Sammanställa fakta i tabell/Tänka baklänges
  • Hur kan man redovisa problemlösning utförligt?
Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

 

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Centralt innehåll från kursplanen
  • Sannolikhet och statistik

    • Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
    • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
    • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
  • Samband och förändring

    • Proportionalitet och procent samt deras samband.
    • Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar.
    • Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.
  •  Problemlösning
    • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
    • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

(kommer, ej färdig ännu)

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp med många lekfulla inslag och spel för att skapa intresse och glädje för matematikämnet.

Vi övar oss i att beskriva vardagen i siffror. Vi spelar många olika slags spel. Vi tränar rutinuppgifter på olika svårighetsnivå i matematikboken Beta Matematik.  Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder, Vi gör egna undersökningar och formulerar problem till dem. Vi tränar färdigheter på digitala enheter för att få snabb återkoppling – bl.a. i Thinking Blocks och på elevspel samt i Gleerups Matteportal.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi använder miniwhiteboards för att dela med oss av våra lösningar till andra. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att följa instruktioner till spel och lekar. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Vi avslutar arbetet med att rätta ett matteprov som blivit riktigt tokigt i grupp. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta “check-koller” och diagnoser. Eleverna rättar även själva sina uppgifter hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitionsområden. När eleverna skapat egna uppgifter testas de av kamraterna som får ge två stjärnor och en önskning som respons.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

 

 

v.13 Vilket klockslag tänker jag på? Räkna med tid. Tidproblem av olika slag.

v. 15 Skapa en egen tidtabellsuppgift. Fortsatt arbete med problemlösningsstrategier. Prov åter och genomgång. Utvärdering.

 

v.16 Arbete med Thinking Blocks – tolka text och rita figurer – använda bråk som problemlösningsstöd. Mera Bar Modeling från Singapore Math.

v. 17 Tabeller och diagram – vad heter vad?

v. 18 Stapeldiagram och stolpdiagram? Cirkeldiagram? Linjediagram?

v. 19 Medelvärde, median och typvärde? Slumpförsök – test och resultat. Tänk ut en egen undersökning.

v. 20 Studiedagar

v. 21 Diagnoskoll på avsnittet. Genomför egen undersökning samt träning i problemlösning.

v. 22 Eleverna rätta ett tokigt prov gemensamt. Presentera egna undersökningar och uppgifter.

v. 23 Blandad praktisk utematte.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”, t.ex. postitlapp med utvärderingsfråga eller tummen-upp/-rak/-ner. Efter det felräknade provet och genomgång av problemlösningsuppgifterna eleverna skapat själva utvärderar vi svårighetsnivå, utformning, tidsåtgång och diskuterar relevans. 

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']