Samband och förändring

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 2 – 6

Samband och förändring

 

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad möter vi för matematik i vardagen?
• Vilka samband finns mellan tal i procentform, bråkform och decimalform?
• Hur beräknar man sannolikheter och anger dem med olika uttrycksformer?
• Hur avläser man och ritar ett koordinatsystem?
• Vad är proportionella samband i vardagliga situationer?
• Vad är en graf?

 

Begrepp

Procent, Bråkform, Decimalform, Enklaste form, Förkorta, x- axel och y-axel, Sannolikhet, Koordinatsystem, Origo, Proportionalitet, Graf.

 

Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit   till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Taluppfattning och tals användning

  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

 

Algebra

  • Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Metoder för enkel ekvationslösning.

 

Sannolikhet och statistik

  • Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, simuleringar eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
  • Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
  • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.

 

Samband och förändring

  • Proportionalitet och procent samt deras samband.
  • Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar.
  • Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.

 

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi tränar rutinuppgifter på olika svårighetsnivå i matematikboken Gamma Matematik. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med problemlösning i grupper.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” och diagnoser. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitionsområden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen då vi många lektioner delar upp klassen i mindre grupper som får sitta med Andreas och diskutera matematik. I slutet av temat kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Veckoplanering

Kap 3 vecka 50 – 06 Samband och förändring

Mål för vecka:

Vecka 50: 3.1 

Vecka 51: 3.2 

Vecka 02: 3.4 

Vecka 03: 3.5 

Vecka 04: 3.6 Diagnos 3 på torsdag Grön, fredag Röd (För att se vad du behöver träna mer på)

Vecka 05: Träna på “Kan du begreppen + Kan du förklara” s.142 

Vecka 06: Fyll i formativ bedömning måndag, Prov/Test kapitel 3 på tisdag

 

Kap 4 vecka 7 – 14 Algebra och mönster + Träning inför Nationella Prov

Varje vecka tränar vi inför Nationella Provet som är vecka 19. Röd grupp tränar på måndagar och Grön grupp på torsdagar.  Dessa dagar tittar vi igenom och skriver på gamla prov från föregående år.

Mål för vecka:

Vecka 7: 4.1 

Vecka 8: 4.2

Vecka 9: Sportlov

Vecka 10: 4.4 

Vecka 11: 4.5 

Vecka 12: 4.6 Diagnos 4 på tisdag (För att se vad du behöver träna mer på)

Vecka 13: Träna på “Kan du begreppen + Kan du förklara” s.191

Vecka 14: Prov Kapitel 3-4 (Större omfattande prov)

Vecka 15: Påsklov

 

Kap 5  vecka 16 – 19 Geometri + träna inför nationella

Mål för vecka:

Vecka 16: 5.1 + 5.2

Vecka 17: 5.3

Vecka 18: 5.4

Vecka 19: Nationella prov!

Vecka 20: 5.5

Vecka 21: 5.6

Vecka 22: