Kristendomen med start i Judendom

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort och Fredrik Pettersson 

När, under vilka veckor?  7-14

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
Övergripande frågor:

Eleverna skall kunna:

* Judendomen: Judarnas historia under förföljelse. Templet i Jerusalem rivs år 70 och år 135 tvingas judarna på flykt.  situation efter att kristendomen uppstår. Förföljelse (diasporan).
Judars väntan på messias och betydelsen av templet & Jerusalem.

Judarna fortsätta förföljelse, under medeltiden får de skulden för “allt”. grunden för antisemitismen.
Judiska regler – Matregler (Kosher), budorden, 

En judisk vecka – Sabbaten, Synagogan, Rabbinen, Tanakh.

Kristendomen: Betydelsen av jesus uppståndelse. (Martyr), det nya förbundet och påsken.
Kristendomen blir Romarrikets religion (Konstantin).

Kristendomens splittring i tre grenar. Katolska, protestantiska (1000-talet)  och Protestantiska kyrkan (1500-talet). Påven och Patriarken. Martin Luther och vad han ville och tänkte om kristendomen. Reformationen och varför den skedde.

Kunna jämföra likheter och skillnader mellan grenarna. Till exempel Sakramenten, byggnader och präster.

Treenigheten – Fadern, sonen och anden.

Jesus budskap och regler till alla kristna

Det kristna året och viktigaste kristna högtiderna.

Vad väckelsen var och hur denna ledde till frikyrkor och religionsfrihet.

Sekulariseringen av Sverige, vad var med och orsakade denna.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunska­ per om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer.

  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
  • Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid forman­ det av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Nivå

E

C

A

Analysera kristendomen,  olika tolkningar och bruk inom denna,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskrivacentrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellancentrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kringcentrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter ellerskillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter ochskillnader. Kan göra utveckladejämförelser om likheter ochskillnader mellan givna och doldasaker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkeltbeskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givnaperspektiv.

Kan utvecklatbeskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givnaperspektiv. Kan välutvecklat och nyanseratbeskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt välunderbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsakfungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.
Söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet
Källanvändning och källkritik Kan använda olika typer av källor på ett i huvudsakfungerande sätt.

Kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Kan använda olika typer av källor på ett relativt välfungerande sätt.

Kan föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Kan använda olika typer av källor på ett välfungerande sätt.

Kan föra välutvecklade och väl underbyggdaresonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
En blandning g av 
genomgångar gemensamma diskutioner i helkass eller mindre grupper och med praktiska uppgifter.
Vi kommer även utgå från litteraturen på NE men uppgifter knutna till den.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom berättande
Enskilt ta sig an information kring kristendomen och bearbeta den
Uppgifter
Genomgångar

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.7 – Uppstart
Historia – judar (från Diasporan)
Gemensamma grunden i regler = 10 budorden.
Matregler, Vilodagen,  synagoga, Rabbin, Tanakh

V.8 – Kristendomens historia. Från judendom till förbjuden religion, Konstantin och kristendomens godkännande som religion. Uppdelningen mellan Judendom och kristendom / korsfästelsen.
Spridningen av religionen (de första Koncilierna som formar kristendomens grundsyn)
Splittringen inom kristna kyrkan – Från Katolska kyrkan till Ortodoxa.

V.10/11  – Grundsynen inom de tre stora grenarna med likheter och skillnader (ex “Riterna” Sakramenten och styrningen av kyrkan). Påven, Patriarker och Biskopar.

Grundsynen inom de tre stora grenarna med likheter och skillnader (ex “Riterna” Sakramenten och styrningen av kyrkan). Påven, Patriarker och Biskopar.
Vidare till Reformationen och protestantismens framväxt.

V.12 /13 – Att leva som kristen i det sekulariserade Sverige jämfört med i mer “religiösa” länder ex. Italien, Spanien, Frankrike, USA.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Religion är en betydande del i majoriteten av jordens befolkning. Jämför man Sverige med resten av världen är vi betydligt mer sekulariserade. Man skulle till och med kunna säga att det är vi som bryter normen. Detta kan leda till att vi får svårare att sätta oss in i hur man i andra delar av välden tänker kring religion. Men genom att studera religion kan vi skapa en större kunskap om ämnet och en bättre förståelse för andra människor. Detta gäller naturligtvis även i Sverige där religionen naturligtvis inte är helt frånvarande utan även här har en betydande roll för många.

Föreläsningar

 

Läromedel:

Filmer:
https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7576?tab=extraMaterial&id=1910734
https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7669?tab=extraMaterial&id=1914526
https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7668?tab=extraMaterial&id=586891
https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7670?tab=extraMaterial&id=1436016
https://laromedel.ne.se/material/reader/205/7670?tab=extraMaterial&id=578702

 

Filmen nedan är mer avancerad och för er som söker större kunskap.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.