Livet efter lemshaga – Valet 2018, samhällsekonomi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.35 till 43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är Samhällekonomi?
  • Vad är Inflation?
  • Vad är Deflation?
  • Vad är det ekonomiska kretsloppet och hur fungerar de olika aktörerna?
  • Hur fungerar ekonomi mellan länder? (Ex. handel)
  • Hur hänger den globala ekonomi samman? (Varför påverkas länder av varandra?)
  • Vilka faktorer påverkar rika och fattiga länder?
  • Vilka faktorer driver marknaden?
  • Vad är produktionsfaktorer
  • Hur styrs landet Sverige?
  • Hur fungerar Sveriges demokrati?

 

Begrepp

  • Marknadsekonomi
  • Planekonomi
  • Blandekonomi
  • Kapital
  • Konkurrens
  • Marknad
  • Monopol
  • Oligopol
  • Kartell
  • BNP per capita
  • Realkapital
  • Stadsskuld
  • Konjunktur
  • Frihandel
  • Välfärd
  • Inflation
  • Offentlig sektor
  • monarki
    statschef
    representanter
    riksdagsledamöter
    politiker
    partier
    demokrati
    region
    kommun
    landsting
    EU
    myndigheter
    förvaltningar
    maktdelningsprincipen
    författning
    grundlagar
    Europakonventionen
    regeringsformen
    tryckfrihetsförordningen
    censur
    yttrandefrihetsgrundlagen
    successionsordningen
    medborgarna
    majoriteten
    allmänna val
    Europaparlamentet
    röstberättigad
    landstings- eller regionfullmäktige
    kommunfullmäktige
    förtidsrösta
    valsedlar
    valkretsar
    proportionella
    mandat
    utjämningsmandat
    vågmästarroll
    block
    borgerliga
    alliansen
    talmannen
    statsminister
    koalitionsregering
    minoritetsregering
    majoritetsregering
    samlingsregering
    riksdag
    regering
    kammaren
    propositioner
    motioner
    interpellationer
    utskott
    betänkanden
    remiss
    debatt
    omröstning
    offentlighetsprincipen
    konstitutionsutskottet
    statsråd
    misstroendeförklaring
    riksrevisionen
    statsförvaltning
    justitieombudsmannen
    budgetpropositionen
    ministrar
    departement
    offentlig förvaltning
    centrala förvaltningsmyndigheter
    länsstyrelser
    landshövding
    ministerstyre
    kommunalskatt
    kommunstyrelse
    nämnder
    län
    landstings-/regionstyrelsen
    Kol- och stålunionen

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats­ och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika ekonomiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.35 – Vad händer de nästa veckorna?
Begreppen – känner ni till dessa?
Vilka risker kan ni se kring digitaliseringen och Sveriges demokrati
Sveriges författning

V.36 – Vi förbereder oss inför valet genom att titta på vad de olika partierna tänker i olika frågor.
Vi förbereder också ett besök hos våra fadderbarn för att hjälpa dem kring sin förståelse om valet och vår demokrati.
Fredagen 7/9 har vi skolval på Lemshaga

V.37 – Förberedelser inför fadderträff. Förklara demokratin.
Förklara vad som händer efter valet med hjälp av följande begrepp:

Proportionella 
Mandat
Utjämningsmandat
Riksdagsspärr
Kommunfullmäktige
Vågmästarroll
Block
Talman
Stadsminister
Koalitionsregering
Majoritetsregering
Samlingsregering

Regeringens uppdrag
Maktens fördelning – kommuner & Landstinget
EU

V.38 – EU – Varför, vad och hur funkar EU??
Varför skapades EU och fyller det någon funktion idag?

https://youtu.be/xuZVHiVbAOw

V39. – Prov Demokrati

Exempel på frågeställningar:

  1. Varför är det så att en del partier vill ha högre skatt och andra en lägre skatt?
  2. Hur kan de motivera sina ställningstaganden?
  3. Vilka konsekvenser kan ni se med att folk väljer att inte rösta eller rösta blankt?
  4. Vilka fördelar och vilka nackdelar kan ni hitta med ett medlemskap i EU??
  5. Om du skulle vilja få information om EU, vart skulle su leta då??
     – Resonera källkritiskt kring de platser du tar informationen ifrån
  6. Vilka representanter har Sverige i EU och hur kommer man dit?
  7. Beslutsmakten i Sverige är fördelad mellan tre olika parter. Vad tänker ni om denna fördelning?
  8. Vilken av de tre Stat, Landsting och kommuns arbete påverkar dig som person mest? Motivera ditt svar.
  9. Tycker du att 18 år är en bra åldersgräns för att få rösta? Varför? Varför inte?
  10. Vi har en spärr till riksdagen på 4%. Vilka fördelar och vilka nackdelar kan du se med denna?
  11. Vad var tanken bakom beslutet att samarbeta i en kol- och stålunion?
  12. Påverkas du av medlemskapet i EU?

____________________________________

V. 40 – Samhällsekonomi
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/valja-foretagsform

V.41 – Samhällsekonomi – Genomgång

V.42 – Samhällsekonomi (Tisdag till Ung företagsamhet i stan)

V.43 – Repetition. Prov fredag

Litteratur och föreläsningar:

Prov Samhällsekonomi Öppna frågor

Anteckningar sam-ekonomi

Ekonomi
Gleerups kapitel om ekonomi

Key-notes. Samhallsekonomi nr 1presentation-2 Samhallsekonomi nr 2-presentation-1

http://<iframe width=”560″ height=”315″ src=”https://www.youtube.com/embed/8r8XuX9ebPs” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>

– Artikel i DN – https://www.dn.se/ekonomi/brexit-blaser-upp-brittisk-inflation/

https://gleerupsportal.se/laromedel/samhallskunskap-7-9/article/037b405c-287d-471e-8a2a-e21e85cf732e

Info om partierna

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Som en del av projektet “Livet efter Lemshaga” är detta något alla måste ha djupare kunskap om. Hur landet styrs och hur vår ekonomi är uppbyggd är centralt för att kunna bli en del av det samhälle vi lever i.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2