Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? V.35-39
Vad?
Frågeställning och följdfrågor
=>Hur påverkas människan av sin livsmiljö?
=>Utifrån de mänskliga rättigheterna, kan man se samband mellan klimat och hur väl människan har det?
=>Vad är väder?
=Vad är klimat?
=>Vad är en klimatzon?
=>Vi skall lära oss hur man kan använda en karta för att underbygga sina resonemang. (Tematiska kartor)
=>Analysuppgifter med hjälp av kartboken som träning.
=>Titta på hur jordens folk är fördelat över jorden och varför man bor just där.
=>Hur påverkar människan klimatet?
Viktiga begrepp:
=>Väder
=>Klimat
=>Klimatzon – Tropisk, sub tropisk, tempererad, polarzon
=>Arida klimat
=>BNP
Övergripande mål från LGR11 2.2
=>Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
=>Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=>Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen
• Jordens klimat-och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
| Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur | |||
| Förklara orsaker, samband och beskriv mönster
1. Till befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
|
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. | Kan föra utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. | Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. |
| Konsekvenser
1. Av befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
|
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. | Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. | Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser. |
| Perspektiv | Kan utgå från några givna perspektiv. | Kan utgå från flera givna perspektiv. | Kan utgå från flera givna och dolda perspektiv. |
| Förslag/slutsats/kärna
Värdera lösningar för hållbar utveckling på: Ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor |
Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. | Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. | Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar. |
| Geografiska begrepp | Kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. | Kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. | Kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. |
| Utforskning av omvärlden: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt | |||
| Undersöka
(omvärlden) Namngeografi |
Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt.
Vid t.ex fältstudier. Kan med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt . |
Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.
Kan med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt. |
Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.
Kan med god säkerhet beskriva lägen på och storleks-relationer mellan olika geografiska objekt. |
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi utgår från Geografi 7 boken s.66 – 93
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Genom samtal och diskussioner på lektionerna och en avslutande kartyanalys
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.35 – Klimat vs väder. Vad är vad? Påverkas vi och i så fall hur av vilket klimat vi lever i? Hur ”jobbar” man med klimatet på en högre nivå (Klimatmötet i Paris). vad kom man fram till där?
Lufthavet s. 66
V.36 – Vad är klimat? Vilka klimat har vi? Vad styr vilket klimat som råder? Klimatområden/zoner. Varför blåser det?
http://www.ne.se/play/ur/program/168200
fragor-kartanalys
V.37 – Kartan som redskap. Vilken information kring klimat kan man få av en karta?
Var bor människor och varför?
Tisdag – Vi tittar på karboken och hur man kan använda den som redskap.
Onsdag – Längdgrader och breddgrader. Tar hjälp av frågor för att träna i att använda kartbok. Varför bor man där man bor?
Torsdag – Hur stort är landet? Kan man med hjälp av en kartbok jämföra två olikländers storlek? Vi testar olika metoder och resonerar kring resultaten.
Hur är befolkningen fördelad över jorden? Varför? Vilka konsekvenser för det för befolkningen att man bor på en specifik plats?
V.38 – Vatten
V.39 – Knyta ihop och kartanalys.
Klimat
Extrauppgift: 1