Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? V.35-38
Vad?
Frågeställning och följdfrågor
=>Hur ser man på livsfrågor på olika platser på jorden?
=>Hur påverkar religionen synen på livet?
=>Hur skapas olika religiösa identiteter?
=>Vilka likheter och skillnader kan man se mellan de olika världsreligionerna?
Övergripande mål från LGR11 2.2
* Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
=> Utifrån denna denna punkt jobbar vi med att diskutera och debattera.
* Kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
=> De 2 världsreligionerna vi har i fokus är viktiga att ha kunskaper om för att kunna förstå den värld vi lever i.
Viktiga begrepp:
Samsara – Det eviga kretsloppet
Karma – Resultatet av livets handlingar
Atman – Själen
Brahman – Världssjälen, Altet
Maya – Illusionen som döljer Brahaman för oss
Moksha – Befrielsen från Samsara: Målet, att gå in i andens sanna natur
Daliter – Kastlösa
Dharma – Moraliska lagen eller plikten
Förankring i kursplanens syfte
=>Kunna sätta sig in i olika perspektiv i syfte att skapa en starkare förståelse för olika =>livsåskådningar
=>Kunna jämföra olika livsåskådningar
=>Kunna se orsaker och samband mellan olika syn på livet och identiteter
=>Kunna se konsekvenser av att man har en viss livsåskådning och att det finns olika livsåskådningar
=> kunna dra slutsatser kring resonemang om livsåskådningar och dess påverkan och syfte
Centralt innehåll från kursplanen
=>Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
=>Hur religion och andra livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstilar.
=>Riter, exempel namngivning och konfirmation, deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, | |||
Beskriva, förklara & se generella mönster. | Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. | Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. | Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. |
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) | Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. | Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. | Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker. |
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället. | |||
Förklara orsaker och samband
(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden) |
Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. | Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. | Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. |
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet. | |||
Beskriva och ta olika
perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar) |
Kan enkelt beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.
och utgå från några givna perspektiv. |
Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. | Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.
och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv. |
Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar | |||
Förslag/slutsats/kärna | Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. | Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. | Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar. |
Begrepps- och modellanvändning i religion | |||
Begrepp/modeller | Kan använda begrepp/modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. | Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. | Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt. |
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi utgår från Religion och liv 9 och NE
http://www.ne.se/världens-religioner/#/utbredning?_k=p5euoy
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.35 – Hinduismen – Repetition kring religionens grunder. Hur uppkom den? Synen på livet.
Genomgång – Hinduismens uppkomst, kastsystemet
Del 1:
– Reflektera med sin grupp: Vem kom på kastsystemet den rike eller den fattige? se sid 346-347 & 351.
– Vad innebär kastsystemet (Identifiera gemensamt vad det är och hur det är uppbyggt)?
– Vilka skulle fördelarna kunna vara med kastsystemet? Vilka är nackdelarna?
– Vilka konsekvenser får det att man föds som dahlit?
– Varför är kastsystemet ”förbjudet” i Indien?
– Se på hinduismen med normkristiska glasögon – Vad blir era tankar då?
Del 2:
– Frälsningsvägen Yoga – Vilket syfte har yoga? (s. 337)
-Vilken väg till frälsning skulle du ta? Varför?
-Ganges har en viktig roll inom Hinduismen, vad kan vara orsaken till att just floden fått så stor betydelse. (s. 334-335)
V36 – Hinduism – Forts. Mahatma Gandis kamp. Janism vs Shikism.
(S.352)
V.37 – Buddhism – Kopplar på och tittar på samma som ovan för att sedan kunna jämföra de båda.
Resonera med din parkompis kring:
Vissa anser att Buddhismen inte är en religion utan en filosofi. Hur kan det komma sig?
Är Buddhismen en religion för optimister eller pessimister?
Ni tar var sin av riktningarna inom Buddhismen, Hinayana (lilla vagnen) och Mahayana (stora vagnen). Förbered 15 minuter och presentera sedan för varandra (max 5min).
V.38 – Buddhism.
En jämförelse mellan världsreligionerna. Hur är det att leva som ……..? Hur skulle Sverige se ut om vi var……?
uppgift-faktafelet
V.39 – Examination