Statistik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 50- 6

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad är statistik?
Hur gör man en statistisk undersökning? Hur sammanställer man data i en frekvenstabell och i lämpligt diagram?
Hur läser man av en tabell och ett diagram?
Vad är x-axel, y-axel i ett diagram?
Vad är viktigt att tänka på när man ritar upp olika diagram?
Hur används diagram för att förvilla/ge en falsk bild?
Hur tar man fram/beräknar de olika lägesmåtten – medelvärde, median och typvärde?
När är det lämpligt att använda respektive lägesmått?

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
Förmåga att föra och följa matematiska resonemang
Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen

Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar.
Hur lägesmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven för…	Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.	Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.	Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har…	Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan välja och använda…	Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.	Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.	Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för…	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.	Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
I redovisningar och diskussioner…	I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.	I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.	I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, diskussioner, grupparbete och individuell räkning samt en egen undersökning.
OBS! Följ tidsplanen som står för varje vecka. Om du inte är klar så blir det läxa till veckan därpå.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftlig och muntlig redovisning om sin egen undersökning
Bedömning på grundbegreppen samt metoderna i statisk i form av ett prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 50
Introducera Statistik – rutin ”skala en frukt” för att se vad vi redan vet och vad vi har för undringar.

Aktivitet fotbollstabell – parövning för att träna på att sammanställa resultat i en tabell
Hur läser man av tabeller samt gör egna tabeller – vi gör en undersökning gemensamt i klassen och utgår ifrån den. Länk: tabeller

Egen räkning: s 9-11 + rätta

v 2 (ej må VG)
Olika diagramtyper – vilka finns det, när används de och hur ritar man upp dem? Vi bekantar oss med scb.se.

Paruppgift kring tabeller och diagram Länk: diagram, rita cirkeldiagram

Egen räkning: s 13-16 + stencil Rita och granska cirkeldiagram

v 3
Vi granskar diagram och tittar på hur man kan förvillas och luras på olika sätt. Ni gör en egen granskning och analys av ett medtaget diagram.

Film om att luras med diagram: Att luras med diagram

Egen räkning s 19-22

v 4 (ej on – utvecklingssamtal)
Vi tittar på hur man tar fram/beräknar lägesmåtten medelvärde, median och typvärde samt funderar på när det är lämpligt att använda respektive lägesmått.

Egen räkning: s 23-25
Extra övningsblad: 1.4

v 5 (ej on – skolbio)
Egen undersökning
Statistisk undersökning

v 6 (ej må VG allaktivitetsdag)
Inlämning egen undersökning fr VR och fr VG

v 7
Prov onsdag
Återkoppling till ”skala en frukt”

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Statistik handlar om att samla in, bearbeta och presentera information av olika slag. Som samhällsmedborgare är det viktigt att även kunna tolka, granska och värdera den information som presenteras.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.