Fåglar i luften

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Eva Lorne

När, under vilka veckor? 17-24

Vad? Fåglar i luften

Frågeställning och följdfrågor

Vilka fåglar kan vi se runt Lemshaga?
Vad vet vi om våra fåglar på Lemshaga?
Hur kan fåglar flyga?

Vad är luft?
Finns det olika typer av luft?
Hur rör sig luften?
Hur kan vi få föremål att glida på bästa sätt i luften?
Hur fungerar en fallskärm?

Elevernas frågeställningar:

Ta reda på vad fåglarna heter.
Vad gör fåglarna på dagen (förmiddagen/eftermiddagen)?
Jag vill ta reda på hur många mil fåglarna flyger/dag.
Hur mycket fåglar väger i förhållande till deras vingspann.
Jag undrar vad fåglar äter?
Jag vill veta om den fågeln som flyger och sover samtidigt.
Hur flyger fåglar?Vet fåglar att de flyger? Jag vill ta reda på hur många vingslag fåglar tar på en dag?
Sover fåglar? Hur länge sover fåglarna? När sover
Jag vill ta reda på om alla fåglar gör bon. Hur ofta lägger fåglarna ägg? Jag vill ta reda på hur många ägg fåglarna
Jag vill ta reda på mer om
Vad finns i luften?
Finns det bakterier i luften?
Moln?
Jag vill ta reda på hur träd skapar luft.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • an använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

Centralt innehåll från kursplanen

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll. I årskurs 1–3

  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala innehåll.

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Undervisningen i bild ska behandla följande centrala innehåll.

Bildframställning

  • Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
  • Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
  • Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Undervisningen i matmatik ska behandla följande centrala innehåll.

Sannolikhet och statistik

  • Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
  • Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

No:

0 – Eleven kan beskriva… Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
0 – Eleven kan berätta om… Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser.
1 – Utifrån tydliga instruktioner… Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
1 – Eleven gör enkla… Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.
1 – Eleven dokumenterar… Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Svenska:

0 – Genom att kommentera… Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
0 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
1 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
1 – I texterna kan eleven… I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
1 – De berättande texter eleven skriver… De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
1 – Eleven kan söka information… Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
1 – Texterna innehåller… Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
1 – Genom att kombinera… Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
1 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
2 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
2 – När eleven berättar om… När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
2 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Matematik:

0 – Eleven kan lösa enkla problem… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
3 – Eleven kan dessutom… Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska undersöka och upptäcka våra fåglar i vår närmiljö och deras värld i luften. Vi utför experiment där vi upptäcker och synliggör vår luft runt omkring oss. Vi besöker olika platser i vår närmiljö för att upptäcka nya fågelarter.Vi tittar på Skrutts Fågelbok för att få syn på våra fåglar på nära håll. 

Elevernas tankar kring vad de önskar göra:

Att göra bon till fåglarna. Bygga en fågelholk.
Jag vill göra en teater med manus där hela klassen är med.
Jag vill göra en saga om fåglar.
Jag vill måla fåglar.
Jag vill gå ned till Lemshaga sjön och titta på fåglar där.
Jag vill veta mer om fåglar.
Titta på film.
Göra sånger.
Jag vill gå ut i skogen och titta på fåglar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske kontinuerligt genom samlingar i klassen samt diskussioner i mindre grupper. Även genom den dokumentation som eleverna skapar genom olika typer av rapporter och faktatexter samt då de konstruerar och målar under våra exkusioner.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Vi frågar eleverna vilka fåglar de har upptäckt här på Lemshaga. Vi skapar en tankekarta (griffeltavlan) på en karta över Lemshaga vad vi vet om fåglar och vad vi tror oss veta om fåglar. Eleverna får även skriva hur de skulle vilja arbeta med projektet för att ge dem möjlighet till delaktighet i projektets uppstart. Vi tittar på Skrutts fågelbok om fåglar (https://urskola.se/Produkter/174524-Skrutts-fagelbok-Faglar-som-badar ).
  2. Vi går ned till Lemshaga sjön för att upptäcka våra fåglar där. Vi uppmanar eleverna att ta med kikare inför denna lektion. Vi fotograferar de fåglar vi ser räknar och räknar hur många vi ser. Eleverna noterar vilka fåglar de ser och hur många de ser i deras bok. Eleverna väljer att rita av en fågel.
  3. Eleverna får klistra in klassens gemensamma tankar i sin bok. Eleverna får rita en valfri fantasifågel på framsidan.Vi samtalar om vilka fåglar vi fått se och dokumenterar i vår bok. Vi funderar på vilka fåglar som skulle kunna finnas i skogen. Finns de som var vid vattnet även i skogen. Vi lyssnar på fågelläten från fåglar som vi tror finns i skogen.
  4. Vi går ut i skogen “raketen” för att upptäcka och lyssna efter de fåglar som vi tror ska finnas här. Vi leker fågel lekar där vi får öva på hur de ser ut.
  5. Alla får välja sin favorit fågel att skriva en faktatext om. Vi tittar på Skrutts fågelbok.
  6. Vi visa upp våra faktatexter (Keynote presentation/Chatterkid) i par och ger varandra respons.
  7. Vi skapar en presentation av våra faktatexter på ipaden via Keynote eller appen chatterkid. Eleverna tar kort på sin fågel och spelar in ljud.
  8. Samling: Hur kan fåglar flyga? Vi viker falkar flygplan mfl och testar vilket typ av modell som flyger bäst och ställer hypotes kring varför.
  9. Vi funderar kring luft, griffeltavlan. Experiment colaburk sugrör ballong. Vi gör en labbrapport. Hypotes utförande resultat slutsats.
  10. Vi besöker hemmesta sjöäng. Städar, leker och picknick. Vi pratar om vilka risker som finns för fåglarna då vi människor råkar slänga skräpet i vår natur.  https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-ater-havsfaglar-plast
  11. Vi målar stora bilder av fåglar
  12. Vi skapar berättelser om våra fåglar vi genom scratch jr.
  13. Vi fortsätter våra berättelser
  14. Vi fortsätter genom att ge varandra respons.
  15. Vi visar upp

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har under våren arbetat med tidslinjen och då fått höra att våra fåglar är nutidens dinosaurier. Något vi tyckte var roligt och spännande. Vi såg även våra fåglar på Lemshaga sjön och förundrades över att de var här igen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi samtalar och reflekterar utifrån våra kunskaper för att lära av varandra. Vi använder oss av vt rutiner för att få fatt på våra tankar och funderingar. Vi skapar och försöker använda oss av så många olika språk vi kan genom, samtal, konstruktion, skriva, observera, måla för att kunna synliggöra våra tankar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']