Krönika, en tillbakablick!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.47-50

Vad?

Vi ska undersöka krönikor i olika former.
Du ska lära dig vad som kännetecknar en krönika.
Du ska analysera en krönika.
Du ska skriva en egen krönika.

Krönika, Skolverket

Frågeställning och följdfrågor

Vad är det som gör en krönika till en krönika?
En krönika är en personlig tolkning av en händelse. Det viktigaste i en krönika är att den just är personlig, den måste alltså innehålla krönikörens egna tankar och kommentarer. Den ska även vara argumenterande.

Var hittar man krönikor?
Vad är temat för krönikan?
Vilket är krönikans budskap?
På vilket sätt är krönikan personlig?
Vilka argument lyfts fram?
Hur har krönikan påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som den skrivits i?

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och

• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.

• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Berättande texter och sakprosatexter

Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Analysmall, krönika

matris, analys av krönika

Skrivmall, Krönika

Bedömninsmatris, Krönika

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du ska skriva en analys av en krönika och du ska skriva en egen krönika.

Veckoplanering, ungefär när ska vi göra vad?

V.48 Vi läser och analyserar olika krönikor. Du läser och analyserar självständigt en krönika. Uppgiften ligger nedan. Texten lämnas in i Google Classroom på fredag.

v.49 Du skriver självständigt en krönika. Uppgiften lämnas in i Google Classroom på torsdag. Under fredagen arbetar vi med respons.

v.50 Du Arbetar vidare med din krönika.

Material:

En krönika om rasism – www.plugga24.se

En uppgift från nationella provet år 9: Konsten att ta det lugnt – www.plugga24.se

https://www.konsumentverket.se/for-larare/kunskapsbanken/kronikor/

Gleerups, svenska, sök på krönika, läs exemplen

Genrekoden Skriva, sök på krönika, läs exemplet

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att göra sin röst hörd är högaktuellt i samhället.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom samtal, genom att lära av varandra och tillsammans, genom varierade undervisningsformer och ämnen som berör.