Läsa och skriva

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Hanna Svedlund

När, under vilka veckor? HT-21

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi på bästa sätt ge förutsättningar för en bra läs och skrivutveckling?

 

Hur?

Vi läser tillsammans varje dag.

Vi läser olika sorters texter, alla tillsammans, gruppvis och enskilt.

Läraren har högläsning.

Varje vecka har eleverna en enskild läsläxa utifrån nivå. Den tränas hemma och läses upp för läraren varje tisdag. Då skriver och ritar även eleverna i sin Boken om böcker om sin läsläxa.

Vi berättar för varandra och tar del av varandras tankar i samlingar.

Vi tränar ord- och läsförståelse.

Vi övar förmågorna att skriva, stava, skiljetecken, ordklasser och grammatik.

Vi tittar på Livet i Bokstavslandet med jämna mellanrum från ur.se och kopplar dem till det vi läser och utforskar.

Vi använder oss av Läsresan varje vecka för det regelbundna arbetet med ord-, text- och genreförståelse.

Vi använder oss av Läsresans webbsida där vi övar förmågorna att skriva, stava, ordförståelse, skiljetecken, ordklasser, grammatik. Sidan innehåller även olika spel som memory och pussel som övar dessa förmågor.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar det vi lär genom att ta fotografier, filma, observerar, dokumentera på våra Ipads, vi kopplar ord och bild.

Vi gör avstämningar för att följa elevernas utveckling, planerar hur vi går vidare utifrån var eleven befinner sig i sin utveckling.

Vi använder även skolverkets bedömningsstöd i svenska för åk 2.

Vi lyssnar på läsläxor varje vecka.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi använder oss av ett läromedel som heter Läsresan där eleverna har läsläxa varje vecka.

Vi använder oss också av Skolverkets bedömningsstöd.

Varje morgon får eleverna lyssna på ljudbok via Ugglo eller läsa en bok.

Vi har arbetat med några appar kring skrivning och grammatik från NE, tex ”Stava” och ”Berätta”. 

Vi använder oss av Läsresans webbsida där vi övar förmågorna att skriva, stava, ordförståelse, skiljetecken, ordklasser, grammatik. Sidan innehåller även olika spel som memory och pussel som övar dessa förmågor.

 

När jobbar vi gemensamt med de olika genren?

v.34-36 En prick, berättande text.

v.37-38 En tjänst och en gentjänst, berättande text och fabel.

v.39-40 Fasliga fakta om rysliga varelser, beskrivande text.

v.41-42 Kungens nya kläder, berättande text/ saga. Fakta om H.C Andersen (faktatext)

v.43-45 Det ringer! Telefonens historia, beskrivande text.

v.46-48 Jag vill ha en Leguan, argumenterande text.

v.49-50 Serier, förklarande text.

v.2-3 Små kryp som gör stor nytta, förklarande text och beskrivande text.

v.4-5 Dikter, poetisk text.

v.6-7 Pollys problem och hur hon löste det, berättande text.

v.8-10 Månen, beskrivande text, förklarande text.

v.11-12 Dex, en superhjälte med hjärta, berättande text.

v.13-14 Fixa, steg för steg. Instruerande text.

v.16-17 Alla mina sinnen, beskrivande text.

v.18-19 Spökpiraten, berättande text.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi vill ge eleverna olika ingångar till läsningen och skrivningen utifrån där eleven befinner sig i sin språkutveckling.

Övergripande mål från LGR11 2.2

Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webb-texter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättning att få färdigheter och förmågor som exempelvis att eleven ska kunna läsa med flyt, återberätta text, föra enkla resonemang och relatera till egna erfarenheter. Vidare ska eleven kunna skriva enkla texter med tydlig inledning, handling och avslutning, bearbeta texter, stava ord som eleven själv ofta använder samt använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken. Tala, lyssna och samtala är generella förmågor. Eleven ska t.ex. kunna kommentera och framföra egna åsikter och berätta om vardagliga händelser.