Läsa och skriva noveller

Ansvarig: Caroline Bergengren
När: vecka 4-5, 8, 10-11
Vad?
Frågeställning:
Vad är en novell?
Vad finns det för klassiska noveller?
Hur är novellen uppbyggd?
Hur skriver man en novell?
Vad är och hur skriver man huvudsatser och bisatser, subjunktioner och konjunktioner?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
  • Utveckla sin förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra
  • Utveckla kunskaper om olika former av sakprosa
  • Utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • Förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
  • Utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • Utveckla sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Berättande texter och sakprosatexter
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö­- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
Språkbruk
  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
Kunskapskrav:
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Eleven kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Samtala om skillnader mellan noveller och romaner.
Gå igenom begrepp som deterministiska och pessimistiska verk.
Gå igenom begrepp som peripeti och klimax i samband med analyser av verk.
Läsa och diskutera de klassiska novellerna Pälsen och Att döda ett barn.
Möta en författare – autentiskt lärande
Praktiskt arbeta med “Ett ark papper” och någon till novell som grund.
Se filmatiseringen av “Att döda ett barn”
Hur kan vi disponera en novell?
Skriva en egen novell.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Skriva och lämna in en novell
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
Vecka 4: Introducera noveller. Introducerar Hjalmar Söderberg.
Läser och analyserar ett urval noveller.
Vi läser om och tränar på huvudsats och bisats, och subjunktioner och konjunktioner.
Huvudsats o bisats
Vecka 5: Flera författare precenteras. Läser och analyserar ett urval noveller
Vecka 8: Vi går igenom typiska drag för noveller. Vi börjar skriva noveller
Vecka 10: Skriva sin novell + Läxförhör kring noveller och författare …
Vecka 11: Författarbesök? + Lämna in novellen
Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, och
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']