Medeltiden + Vasatiden

Ansvarig lärare: Maria Niläng
När, under vilka veckor? vecka 15-19 + 20-22
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Vilka strategier kan jag använda mig av för att ta till mig en text?
Hur tänker och jobbar jag när jag ska besvara frågor “på raderna”, “mellan raderna” och “bortom raderna”?
Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att ut- veckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom under- visningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom under- visningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag.
Berättande texter och sakprosatexter
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare.
Språkbruk
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flytgenom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligtsätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ettändamålsenligt och effektivt sätt.
Genom att göra… Genom att göraenkla, kronologiskasammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggandeläsförståelse. Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt godkoppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis godspråklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation.
I texterna använder eleven… I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi jobbar med övningar inför texter, läser gemensamt texter, pratar kring svåra/ålderdomliga ord, jobbar med uppgifter kopplat till läsningen. Ibland skriver vi lite längre texter t.ex. en jobbansökan som page och en lekinstruktion.
Vi kommer även ha ett samarbete med idrotten där de provar på medeltida lekar, en riddarfemkamp, och sedan gör uppgifter kopplat till detta på svenskan.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Redovisningen blir genom att diskutera ord och svar och genom att använda sina nya kunskaper i de texter som eleverna producerar.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
vecka 15: Jobba med ordkunskap inför texten “Riddare i Sverige”. Gemensamt läsa texten. Jobba med sanna och falska påståenden.
vecka 16: Jobba med ordkunskap och uttryck inför texten “Page sökes”. Gemensam läsning av texten. Jobba med uppgifter, på raderna, mellan räderna och bortom raderna, kopplat till texten.
vecka 17: Skriva en jobbansökan som page. Rita ett släktvapen.
Läsa “Samurajens döttrar” och jobba med uppgifter kopplat till texten.
vecka 18: Läsa om Riddarfemkampen. Genomföra femkampen på en idrottslektion. Utvärdera och göra en kort undersökning på svenskan.
vecka 19: Läsa om Digerdöden och Medeltida läkekonst. Besvara frågor, jobba med ordkunskap.
vecka 20: Jag delar in eleverna i grupper. Gruppvis får de en text om en historisk händelse på 1500-talet. Gemensamt läser de texten, tar ut det väsentliga och skriver ett manus utifrån texten.
vecka 21: Göra en kort dramatisering av den lästa texten. Skriva klart manus, lägga på repliker, börja träna.
vecka 22: Eleverna framför sina dramatiseringar.
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
I so:n jobbar eleverna med historia och då passar det bra att vi på svenskan läser texter kopplat till detta.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']