Ordklasser

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Ayla Lannestedt

 

När, under vilka veckor?

v.46

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka ordklasser har vi i svenska språket?
– vad heter de och vad är en ordklass?

Vilka minnesregler, ramsor och knep kan vi använda oss av för att minnas vilka ord som hör till vilka ordklasser?

Varför behöver man kunna de olika ordklasserna?

Skriver man och pratar man bättre om man vet vad en ordklass är eller vilken ordklass ett ord tillhör?

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.

Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket
    syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna kommer att arbeta efter samma mall med alla ordklasser som det här området berör. Det gör vi delvis för att eleverna sk lära sig en struktur för att arbeta med ord och eftersom vi utgår från ett material från urskola.se kommer även den strukturen att vara väldigt  lika. Det gynnar alla elever att veta vilka förväntningar som ställs på dem inför lektionerna och att de kan känna igen sig i strukturer och rutiner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Det här är en introduktion till och repetition av ordklasser som ligger till grund för allt arbete vi gör i alla ämnen, språkbruket och språkets uppbyggnad är av yttersta vikt i alla ämnen. Bedömning och redovisning kommer att ske löpande i alla ämnen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Veckan efter lovet ska ni få arbeta med ordklasser, vi börjar med substantiv, adjektiv och verb. Jag kommer att vara ledig tis-fre och ni kommer att ha vikarie de dagarna.

Lektionerna kommer att vara väldigt lika varandra och se ut ungefär så här.

1. Ta fram din skrivbok i Sv, penna och sudd.

2. Ni tittar tillsammans på en kort film om den ordklass som det handlar om den dagen, alla filmer finns här urskola.se Grammatikbolaget

Vi kommer att titta på dem i en egen ordning, först avsnitt 1, sen avsnitt 4, efter det avsntt 2 och sist avsnitt tre.

3. När ni har sett avsnittet kommer ni att få en instruktion om att skriva en rubrik och en minnesregel i er skrivbok som handlar om den ordklassen ni jobbar med.

4. Sen ska ni enskilt skriva ner 10 ord från den ordklassen t.ex. har filmen handlat om substantiv skriver ni 10 substantiv i er skrivbok tyst för er själva.

5. Ni avslutar lektionen med kollektivt lärande och samlar in ett ord från varje elev som skrivs på tavlan. På så vis får ni lära er ännu fler ord från den ordklassen och lär er hur man kontrollerar att det är just ett substantiv, adjektiv eller verb. Ni övar också på att prata inför klassen och delge era kunskaper till de andra.

Vill du känna dig väl förberedd inför lektionerna kan du gå in och titta på avsnitten i förväg och även läsa minnesramsan hemma. Om ni hinner prata om ord som hör till de olika ordklasserna hemma kommer du lättare att kunna arbeta enskilt med din uppgift i skolan.



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Vi lär oss om ordklasser för att vi ska få ett gemensamt språk för att diskutera det svenska språket, hur vi pratar, hur vi skriver och läser våra och andras texter. Det är ett sätt att kunna berarbeta dina texter men också för att det blir lättare att t.ex. kunna plocka ut nyckelord och kärnan ur texten om vi vet vilken typ av ord som har olika funktioner i vårt språk.

Du kommer också att öka din förståelse av språket, orden och hur de skall användas. När du kan det, kommer din kommunikation med andra människor att öka, och du kommer även att förstå dem bättre.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Strukturen bestod av att eleverna först tittade på ett avsnitt av Grammatikbolaget via urskola.se. Därefter öppnar alla en ny sida i sin Sv-skrivbok, skriver en rubrik som passar för lektionens innehåll och vi tillsammans diskuterar minnesramsor, tipps och knep för att komma ihåg ordklassen och innehållet. Därefter samlar eleverna enskilt ord kopplade till rubriken, ca 10st. När alla elever har fått egen tid att fundera och samlas alla eller merparten av av orden ihop på tavlan och eleverna kan samtidigt fylla på i sin egen lista så att de har ca 20 ord eller mer. Orden används sen i meningar eller olika laborationer med ord.

Alla tryckte inte om programmet till att börja med, några få suckade men merparten var väldigt entusiastiska och trivdes med att det var samma struktur, många olika aktiviteter på samma lektion och kring samma ämne (både film, eget arbete, gemensamma diskussioner, lyssna, titta, skriva och läsa)


Eventuell pedagogisk dokumentation:

http://urskola.se/Produkter?q=grammatikbolaget  alla avsnitt. Vi hoppade lite i ordningen och tog de som hörde tex till substantiv efter varandra för att ordningen i elevernas arbetsbok skulle bli sammanhängande, information om samma ordklass skulle finnas nära varandra.

En läxa eleverna hade var att illustrera ord från olika ordklasser så att de såg ut som det orden betydde. tex. blod – då droppade det blod från bokstäverna, hoppa – då hoppade bokstäverna osv. Lite abstrakt uppgift för några men och substantiven var svårast.

Vi samlade substantiv på tavlan under en av lektionerna kring just substantiv, eleverna använde orden en, ett eller flera för att visa på att orden de sa var just substantiv.

Vi arbetade även med dubbelteckning som ett led i arbetet med ordklasser. Eleverna använde rutinen “Griffeltavlan” för att tillsammans samla ord som stavad med olika typer av dubbelteckning.



Korsord blev också det en fortsättning på ordklasser och stavning, en praktisk användning av ord ett och ett.







Vi vävde in arbetet med ordklasser i ett SO arbete om hus och beskrev husen med hjälp av adjektiv.







 

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']