Reporter: Ansvarsfull konsumption

Ansvarig lärare: Maria Niläng
När, under vilka veckor? v. 35-40
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
Hur kan vi få en ansvarsfull konsumtion?
Hur jobbar olika företag med detta?
Vad kan jag som enskild individ göra?
Övergripande mål från LGR11 2.2:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, och
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att ut- veckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom under- visningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utveck- lar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Centralt innehåll från kursplanen:
– Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
– Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
– Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
– Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
– Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
– Språkets betydelse för att utöva inflytande
– Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
– Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
– Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
– Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
– Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
– Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
– Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
– Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Ladan har en schemabrytande dag kring konsumtion och kretslopp där vi bl.a. lyssnar på en föreläsning av Mia Tapio.
Gruppvis ta fram något som intresserar, som man vill fördjupa sig i.
Gruppen tar reda på information t.ex. genom att besöka och göra en intervju, mejla frågor, läsa på hemsidan, göra enkätundersökning.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Tillsammans med åk 8 ska vi göra en tidning som har temat Hållbar utveckling/Ansvarsfull konsumtion. Varje grupp ska producera valfri typ av tidningstext t.ex. artikel, reportage, debattartikel, insändare. Utöver detta ska varje grupp göra en muntlig redovisning t.ex. film, podd eller muntlig presentation.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
v. 34: Schemabrytande dag i Ladan. Påbörja arbetet med område, frågor osv.
v. 35: Jobba vidare med frågeställningar. Leta information. Ta kontakter.
v. 36: Leta information på nätet. Börja sammanställa information.
v. 37: Påbörja tidningstextskrivning utifrån faktasökning, intervjuer m.m.
Olika typer av texter i svenskan
v. 39: Fortsätta arbeta med tidningstexterna. Ev. påbörja muntlig redovisning.
v. 40: Jobba vidare.
v. 41: Jobba vidare.
v.42: Avsluta arbetet, både tidningstext och muntligt. Skicka in till Maria.
Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:
Vi (eleverna) lever i en värld där vi människor tär på jordens resurser. Hur ska vi göra för att vi och jorden ska må bra? Vad kan jag som enskild individ göra? Detta är viktiga frågor som alla behöver diskutera.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer
Eventuell pedagogisk dokumentation
[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']