SO/Svenska – åk 3 – Julkalendern

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Ayla Lannestedt

När, under vilka veckor?

V.49-51

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad hände människan i historien? Hur levde vi ? Hur hade barnen det? Kan vi se likheter och skillnader i levnadsförhållanden mellan olika tidsperioder?? Hur hade vi det förr jämfört med idag?

Kan du utifrån nyckelord sammanfatta ett tv-program? Är det skillnad på att bara lyssna och att både se och höra? Hur utvecklade är våra sinnen och är det något sinne vi oftast använder?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Förankring i kursplanens syfte:

 
So
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.


Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

So
  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
Svenska
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.


Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

So
Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.
Svenska
Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi lyssnar på morgonens radiokalender. Vi jämför att lyssna på den och att se på julkalendern på tv. När vi tittar på julkalendern har eleverna en varsin Kalenderbok. De skriver ner nyckelord när vi tittar på programmen. Vi sammanfattar sedan orden till en faktatext. De ritar en passande bild till texten.

Vi samtalar om likheter och skillnader i de olika tidsperioderna. Vi jämför hur vi ledve förr med hur vi lever idag. Vi plockar upp det som eleverna är intresserade av och vill tänka kring.
Vi har laddat ner appen “Julkalenderspelet” från Svt. De får utföra de uppdrag som spelet kräver för att de ska få gå vidare. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna dokumenterar i sin Kalenderbok. Vi observerar och dokumenterar förmågan att samtala.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vi gör detta på samma sätt varje dag fram till skolavslutningen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Vi kopplar detta till historieprojektet som vi arbetar med under läsåret. 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

För oss är det viktigt att vi sätter in det vi gör i meningsfulla sammanhang som är nära elevernas egen vardag. Genom samtal och interaktioner skapar vi förståelse och mening i det vi upplever. Gruppen är en kraftfull resurs för lärande och våra samtal skapar förståelse för varandras tankar.

Vi utforskar tillsammans och visar att vårt tänkande och våra teorier är viktiga att lyssna på och ta på allvar. Vi lär av varandra. Vi dokumenterar våra tankar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Vi fortsätter att backa tillbaka i tiden. Vi kommer att möta Stenåldern, Bronsåldern och Järnåldern som var tidigare än de tider vi fått ta del av i julkalendern.


Eventuell pedagogisk dokumentation:

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']