Svenska – åk 3 – Läs- och skrivutveckling

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.34- V.51

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är att läsa med flyt? Hur utvecklar jag den förmågan?
Hur skapar vi motivation till att läsa olika texter?
Hur tränar vi vår läsförståelse? Hur kan jag utöka mitt ordförråd?
Hur ska jag använda skiljetecken i min läsning och när jag skriver? Hur blir jag bra på att stava?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen i svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
– Formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
– läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
– anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
– urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
– söka information från olika källor och värdera dessa

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Läsa och skriva
– Kunna använda dig av lässtrategierna som hjälp och stöd i din läsning och förståelse av texterna
– Lära dig hur du skriver olika slags texter och använda bilden som stöd
– Gå igenom och bearbeta din text
– Handstil och skriva på datorn
– Hur du använder skiljetecknen när du läser och skriver, stavningsregelr
– Alfabetet och alfabetisk ordning
Tala, lyssna och samtala
– Kunna lyssna och återberätta
– Muntliga presentationer och berättande
– Berättelser i olika kulturer, under olika tider och för olika syften.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta med de olika grundstrategierna i läsförståelse när vi läser de olika kapitlen i “Nyckeln till skatten”.
Vi inleder varje kapitel med att pedagogen högläser kapitlet. I samband med det har vi bok- och bild samtal. Vi samtalar om innehåll, ord, fraser och begrepp vi möter i berättelsen. Kopplat till läseboken är en arbetsbok där eleverna tränar sin läsning och skrivning. Eleverna utvecklar sin läs- och skrivförmåga genom läsförståelse- och skrivuppgifter, både enskilt och i grupp.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom boksamtal och diskussioner. Vi har läsläxa och läsförståelsefrågor kopplade till kapitlen vi läser varje vecka. Eleverna läser enskilt eller i grupp och får respons från både pedagog och kompisar. Vi använder oss av två stjärnor , en trollstav och kamratrespons med hjälp av matris. När eleverna arbetar i sina arbetsböcker visar de på utveckling av läsförståelsen.
Vi kopplar uppgifterna till egna berättelser, lekar, drama, etc. för att få en variation i lärandet som ger alla chans att lyckas. Vi använder våra Ipads som verktyg.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V.35
Vi använder oss av strategin att förutspå vad som kommer att hända i berättelsen genom att titta på omslagsbilden och läsa rubriken. De skriver sina egna tankar i sin arbetsbok.
Vi arbetar med Introkapitlet för att lära känna boken, karaktärerna och upplägget. Vi högläser introkapitlet och samtalar kring det.
V.36
Kapitel 1. Högläsning och stafettläsning i par. Arbetar i par med läsförståelsefrågorna i arbetsboken. Vi skapar inre bilder med ord och text. Vi jämför varandras bilder och söker likheter.
V.37
Kapitel 2. Högläsning och stafettläsning i par. Vi arbetar med kamratrespons och självvärdering. Vi samtalar om läsmatrisen. Är det något vi vill lägga till? Vi är detektiver och letar ord som ställer till det för läsningen, utläsa och förståelse av orden. Arbetar i par med läsförståelsefrågorna i arbetsboken. Vi tränar läsförståelse och sökläsning.
V.38

Vi använder oss av begreppen textkopplingar, Text-till-själv, text-till-text, text-till-omvärld. Vi läste en text och jag stannade upp och var modell för dessa begrepp. Sedan fick elverna vara modeller och stanna upp läsandet när de ville beskriva en av dessa textkopplingar.

Vi forsätter träna på att återberätta text med hjälp av nyckelord.

V.39
Vi repeterar lässtrategierna. Vi läser en fabel och använder de olika strategierna muntligt. Vi tar reda på vad sensmoral betyder när det gäller fabler. Eleverna får läsa en egen text och skriva ner förutspåelser, frågor som dyker upp, ord som de inte förstår och de får sammanfatta berättelsen.

Vi tittar på ett avsnitt ur “I Fablernas Värld” för att förstå vad som menas med fabel och sensmoral.
V.40
Vi repeterar lässtrategien “reportern”. Vilka frågenivåer finns? Hur kan vi tänka kring dem? Vi skapar en modelllektion, muntlig, där vi provar att använda de olika nivåerna när vi läser en text. Eleverna får sedan läsa en text och svara på frågor ur de olika nivåerna. De får även hitta sensmoralen i fabeln vi läst.
Vi gör en utvärdering och egen bedömning i vad vi lärt oss och vad vi behöver fortsätta träna på.
V.42
Vi repeterar alfabetisk ordning. VI löser chiffer och vi ställer oss i led med alfabetisk ordning som utgångspunkt. Vi skapar egna skiffer med bokstäver och delar med en kompis som får lösa det. Vi använde oss av våra gatuadresser. Vi placerar ord i alfabetisk ordning och övar på elevspel.
V.43-46
Hur kan vi bli bättre på att stava? Vi ställde oss frågan och samlade förslag på en gemensam “tankekarta”. Många bra tankar kom fram som vi ska prova att göra. Vi tränar på många olika sätt tagna från deras förslag. Vi tittar på olika stavningsregler och utvecklar tänkandet kring vokalernas betydelse när det gäller stavning.
V.46
Utifrån vår programmering med scratch skapar vi små läseböcker med samma story. Vi beskriver en favoritplats/ miljö, en huvudkaraktär, 2 saker/ intressen ska vara med, ett problem dyker upp, något försvinner.
V.47
Vi tittar på hur vi använder dialoger när vi skriver berättelser. Hur gör vi med skiljetecknen och hur skriver vi meningarna med dialog i en berättelse?
Vi arbetar med synonymer.
V.48
Vi tränar på att göra platsbeskrivningar. Vi lyssnar och skapar inre bilder, vi utvecklar användandet av adjektiv och våra sinnen.
V.49-51
Vi jobbar med instruktioner. Hur skapar vi en bra instruktion? Vi tittar på mina instruktioner. Skulle jag kunna vara tydligare?
Vi skriver egna lekinstruktioner utifrån våra lekar vi ska hålla för de yngre eleverna på lunchrasten på mellangården.
Efter önskemål tidigare vill eleverna skriva egna läxor och då tränar vi att skriva instruktioner så varsågod!
V.3
Vi tränar stavning och användandet av skiljetecken på elevspel.
Vi läser faktatexter, använder nyckelord och tankekartor, skriver egna faktatexter utifrån dem. Vi ritar bilder som förtydligar våra fakta.
V.4
Vi skriver författarporträtt om våra favoritförfattare. Vi gör en varsin keynote. Det ska finnas med författarens namn, bild, fakta, någon bok som du berättar lite om, andra böcker som författaren skrivit. Vi tränar även på att använda keynote.
Vi skriver en gemensam berättelse, jag skriver en kort början, eleverna fyller på med beskrivningar med hjälp av sinnen och adjektiv. Sedan får de avsluta berättelsen på egen hand. De skriver den i Classroom på sin Ipad.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Läsningen är en viktig del för att få rätt förutsättning att lyckas i olika ämnen. Berättelsen är elevnära och spännande vilket skapar en god atmosfär som är gynnsam för lärande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Genom olika ingångar och genom att använda oss av många olika uttrycksformer ger vi alla barn möjlighet att utveckla sin läs- och skrivutveckling. Vi är nyfikna på språket och engagerar oss i att hitta texter som lockar. Vi ser gruppen som en viktig del i vår utveckling och arbetar med den i olika konstellationer och genom olika arbetsformer. Vi samtalar och tar in elevernas egen verklighet och vardag i det vi gör.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Tankar om hur du kan bli bättre på att stava



[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']