Svenska – åk 3 – Sagoprojektet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg

När, under vilka veckor? V.48-V.6

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är en saga? Vad kännetecknar en saga? Hur skriver vi en egen saga?

Hur känner vi när vi läser sagor? Vad tänkte författaren när den skrev sagan? Finns det en sensmoral i sagan? Hur gör vi när vi gör en sagofilm? Hur använder vi IMovie?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

 

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi läser olika slags sagor och samtalar om budskapen i sagorna. Vi tar reda på vad vi redan vet. Vi tar reda på vad som kännetecknar en saga. Vi skriver sagor och gör film av dem. Vi ritar bilder som förstärker det talade och skrivna orden.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi skapar egna sagor och filmer. Vi skapar sagobilder som förstärker budskapet i våra sagor.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V.49-51

1.
Marie läser en saga.
2.
Vt- rutin
Think, pair, Share
Vad vet jag om sagor? Vi skriver det vi vet just nu i ett dokument som vi spar och fyller på Vad vi vet nu? efter projektet. (Vi skriver i classroom)
Vi delar med varandra i par.
Vi gör en gemensam tankekarta och ringar i sagans kännetecken.
3.
I grupper om tre läser eleverna en klassisk saga. De plockar ut sagans kännetecken i den. De skriver in dem i ett dokument i classroom. Vad fanns med? Det kommer en hjälpare som är en utklädd fe som inspirerar barnen och tar dem med in i sagans magiska värld. (Marie)
4. Vi tittar på sagomattan från Svt-barnkanalen. Vi skapar en egen sagomatta med strukturen som vi ska använda när vi skapar våra sagor.
Karaktärer – problem- hjälpare – lösning – slutet
5. Eleverna börjar rita bilder till de olika delarna. De använder en bildserie för att skriva vad de vill säga vid varje bild.
6. Jon kom och hade en genomgång i IMovie så att vi kan göra film av våra bilder.
7. Vi ritar bilder, skapa bakgrunder, karaktärer.
V.50-V.6
8. När alla bilder och själva storyboarden är färdig börjar vi filma med hjälp av IMovie. Vi lägger in ljud, effekter och skapar både stilla och rörliga bilder. Vi tittar på några avsnitt ur sagomattan för inspiration under de närmsta veckorna.
9. När filmerna är klara har vi filmvisning för båda grupperna. Vi inspireras av varandra till nästa gång vi filmar.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Sagan kopplas till det de läst som små och till vårt berättande som kräver en struktur. 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Som engagerade pedagoger ger vi eleverna en upplevelse och skapar lust till det vi gör. Vi bjuder in dem i en värld av upplevelser.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']