Tema Tidning

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor?

Vt-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur ser läskunnigheten ut i Sverige?
Vem läser tidningar i Sverige idag och varför är det så viktigt?
Hur hör demokrati och tidningar ihop?
Tryckfrihet och yttrandefrihet, vad är det och varför så viktigt att värna om?
Hur fungerar en tidning?
Vad finns i en tidning?
Vem jobbar på en tidning?
Om vem skriver tidningarna om?
Om vad skriver tidningarna om?
Vilka genrer finns i en tidning?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för en själv och för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier.

Centralt innehåll från kursplanen

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (för betyget E i slutet av årskurs 6)

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.

Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.

Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

“Föreläsningar”, gruppuppgifter, enskilda uppgifter, diskussioner, genomgångar, läxor. Tillslut kommer vi att ha skapat en alldeles egen tidning med massor av skojigheter i.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske både genom läxor, inlämningsuppgifter/skrivuppgifter och diskussioner i klassrummet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att ha kunskaper om olika texter, varför man skriver dem, hur vi tar till oss dem är alltid av vikt och är något som vi har användning av under hela livet. Det är även en demokratisk fråga att lära sig om olika texter, hur språket är uppbyggt och hur man kan förmedla ett budskap på ett nyanserat sätt. Två av våra största demokratiska rättigheter, yttrandefrihet och tryckfrihet är inte en självklar del i världen idag men något vi måste värna om och ta stå upp för.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

I projektet syns Lemshagas pedagogiska profil på flera sätt. Ett är att lärprocesserna ska kommuniceras med verkliga mottagare. Detta projekt uppfyller detta då vi använder oss av texter som vi hittar i dagstidningar och böcker. Både aktualitet genom att texterna skrivits nyligen men också att det är texter som människor möter varje dag. Lemshagas pedagogiska profil syns också i att grupparbeten har en central roll i detta projekt, att gruppen ses som en resurs för lärande.