Texttyper och textgenrer

Ansvarig/Ansvariga: Annica Kjell
När, under vilka veckor?

v.3-8

 

Vad?

Vi ska lära oss att se skillnad på en berättande-, en argumenterande-, en instruerande-, en förklarande och en faktatext.

 

Vi ska lära oss ordklasserna verb, substantiv, adjektiv, adverb, pronomen, räkneord, prepositioner och konjunktioner.

 

Vi ska lära oss se skillnad på huvudsats och bisats.

 

Vi ska lära oss ords böjningsformer.

 

Vi ska lära oss sambandsord.

 

Framförallt ska vi lära oss när, var och varför det kan vara bra att kunna ovanstående.

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är språkliga drag?

Vad betyder syfte? Se ovan hur vi har jobbat med det
Struktur? Se ovan hur vi har jobbat med det
Klassificering?
Stycken och innehåll? Se hur denna text är uppbyggd
Ämnesspecifika ord?

 

Vad är ordklasser?

Vi kommer att utgå från verkligheten och titta på hur en mening är uppbyggd, vad händer om vi kastar om ordföljden? Hur kan vi skriva för att betona och framhäva vad som är viktigt i en mening?
Hur kan vi lägga till adverb och adjektiv för att bygga ut meningen?
Var i en mening ska adverbet sitta för att visa hur?
Var i en mening kan prepositionen sitta för att visa var?
Hur skriver man en mening som talar om när?

Vad är sambandsord?

Vad är den “röda tråden” i en text?
Hur skriver man beskrivande och berättande?
Hur skriver man ur olika perspektiv?
Hur skriver man jämförelser?
Hur skriver man slutsatser/konsekvenser?

Hur ska vi arbeta?

Just nu arbetar vi med texttyper, hur man skriver text, hur man bedömer text, vad en fabel är, och vad ett budskap i en text är. När man pratar om texttyper brukar man dela in dem i olika kategorier. Det finns egentligen inga fasta kategorier utan man delar in dem efter hur vi människor läser och vad vi ser för funktion i texten. Så, kategorierna kan ändras vart efter “modet” eller samhället förändras. Men, just nu är det kategorierna berättande, beskrivande, instruerande, argumenterande och sakprosa (faktatexter) som gäller. Varje kategori känns igen på typiska språkliga drag och typisk språklig struktur. Genom att lära sig hur textens struktur och drag ser ut, kan man alltså bli en bättre skribent, dvs en skribent som följer av samhället förutbestämda normer. Ja, det där blev lite djupt.. men jag tror att ni förstår..:)
Texttyper
Först började vi med att titta på hur strukturen för en berättande text ska se ut. Sedan hittade tillsammans på vad berättelsen skulle handla om, dvs vi fyllde strukturen med olika idéer. Efter det så fick ni skriva en gemensam berättelse utifrån strukturen genom stafettskrivning och avslutningsvis läste vi upp några av berättelserna högt. Vi kunde konstatera att det var inte särskilt lätt att skriva med röd tråd när man var tvungen att fortsätta på någon annans saga..

Skriva text på egen hand
Efter att ha skrivit en gemensam text så var det dags att skriva på egen hand. Nu fick ni i uppgift att självständigt fylla i skrivmallen och med stöd av den skriva en egen berättelse. Många av er tyckte att de var bra mycket lättare att skriva när man redan innan hade tänkt ut vad berättelsen skulle handa om. Lektionen efter gick vi återigen igenom strukturen för en berättande text. Vi tittade även på hur man bedömer en berättande text genom att titta på hur texten är stavad, hur språket ser ut, om det finns några gestaltande beskrivningar, hur strukturen ser ut och om meningsbyggnaden i texten fungerar. Genom att färgkoda varje kategori försökte vi synliggöra vad som är viktigt att tänka på när man skriver.


Bedömning av skriven text
Sedan var det dags att läsa en kompis text och träna på att bedöma texten utifrån bedömningskriterierna. Ni tog er an uppgiften på största allvar och gjorde ett fantastiskt arbete med att läsa, skriva och kommentera saker.



(Bildtext)
Här sitter ni och läser och bedömer varandras texter. Jag hör hur ni diskuterar utifrån olika begrepp som ni har lärt er. Ibland önskar jag att jag hade en dold kamera och kunde spela in era kloka samtal.




(Bildtext) Här ser ni både hur en skrivmall kan se ut och hur det kan se ut när en elev har bedömt en annan elevs text. Post-it lapparna är färkodade efter olika bedömningskriterier.




I fablernas värld
En fabel är en saga där djur har mänskliga egenskaper och karaktärer. I en fabel finns det alltid en sensmoral, dvs det finns ett budskap med en uppmaning eller lärdom i. Det här är viktig att förstå, att det inte bara är själva sagan som man ska tolka och förstå, utan även det underliggande budskapet!
Budskap i texter
När det gäller budskap så kan de vara både synliga och mycket tydliga, men de kan även vara underliggande, dvs finnas mellan raderna. Detta är något som jag vill att ni ska försöka observera och tänka extra mycket på. Allt är inte vad det först ser ut att vara. Alla som skriver något, skriver inte bara för att det är så kul, utan för att de vill förmedla något, säga något, uttrycka något. Därför fick ni i läxa att leta upp en blogg, och reflektera kring den. Många av er har valt väldigt spännande och viktiga bloggar, men jag vill att ni tänker ännu längre, i fler steg, när ni skriver om budskap!

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Du som elev ska utveckla kunskaper om svenska språket genom att få träna på att:

  • formulera och kommunicera i skrift
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Läsa och skriva


Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

 

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

 

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

 

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi läser, skriver och samtalar om olika texttyper. Tillsammans kommer vi synliggöra funktionella läs- och skrivstrategier.
Vi kommer att lära oss att se hur olika ord i en mening kan sorteras in i olika ordklasser.
[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']