Tiden och rymden

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Sara Sandström, Cecilia Högsveden East

När, under vilka veckor?

v.2-v.8

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad är tid? Hur ser tiden ut? Har tiden en början och ett slut? Vad menar vi med dåtid, nutid och framtid? Vad är ett år, en månad, ett dygn, en , timme, en minut, en sekund?

Hur blev vår jord till? Hur ser vår jord ut? Vilka är de stora världsdelarna och världshaven? Vilka platser är betydelsefulla för oss och vart ligger dom? Vilka är våra vädersträck?

Hur förhåller sig solen, jorden och månen med varandra? Varför kan månen se ut på olika sätt? Varför blir det olika årstider? Varför kan det vara sommar på ett ställe på jorden, samtidigt som det är vinter på en annan del? Vilka planeter finns i vårt solsystem? Vad är en stjärna? Vilka stjärnbilder finns det och varför ser de olika ut under olika tider på året?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

…använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i (…)naturen.

Förankring i kursplanens syfte

 Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan natur­ vetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen.

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelse­ fulla platser och länder.

Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra.

Eleven kan söka informa­ tion ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspeci ka ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi skall arbeta med ett material som är producerat av Rymdstyrelsen som bygger bland annat på aktuell svensk rymdforskning. Vi kommer att få följa med på ett rymdäventyr,  “Leia och björndjuren – en upptäckares i rymden”. Genom högläsning tillsammans med serieinspirerade bilder ska vi få lära oss om Mars, Venus, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus och Merkurius samt vår egen måne. Vi kommer att skriva faktatexter för hand och på dator samt rita bilder.

Vi kommer ha högläsning ur Christer Fuglesangs bok ”Rymdresan” som handlar om syskonen Markus och Mariana som hälsar på sin farbror Albert och får resa ut i rymden. Böckerna tar upp flera fenomen i rymden som vi kommer koppla ihop med vårt tema och arbeta kring.

Vi tar upp jorden, solen och månens förhållande till varandra. Vi läser böcker, ser på filmer och diskuterar hur det hela hör ihop. Eleverna får tillverka sina egna modeller av himlakropparna och lär sig sedan interaktivt om deras rörelser i förhållande till varandra genom en enkel och rolig gruppuppgift.

Vi får lära oss om jorden, hur den kom till och att det finns olika teorier kring detta. Vi lär oss om hur jorden ser ut, om våra världshav och kontinenter. Genom en stor karta kan vi se vilka platser vi har besökt och var de ligger i relation till varandra. Vi övar på våra olika vädersträck.

Vi lära oss om olika stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året, genom att läsa böcker, se på film, samtala och diskutera.

Vi får lära oss om hur många månader vi har och vad de heter, våra veckodagarna, dess namn och hur de fått sina namn genom att lära oss om lite nordisk mytologi. Vi lär oss genom att läsa böcker, titta på filmer och sjunga sånger och ramsor.

Vi undersöker begreppet tid. Genom att reflektera, diskutera, mäta och undersöka lär vi oss hur långt ett år, en månad, ett dygn, en timme, en minut, en sekund är. Hur kan tiden ibland kännas som om den går jätte snabbt, och ibland att den går långsamt? Vi lyfter in ett dagligt arbete kring klockan.

Allt arbete, texter och bilder kommer att sättas in i vår stora “Tid och rymden”-bok som en del av dokumentationen och ett sätt för eleven att se tillbaka på vad vi lärt oss.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer att få redovisa sina kunskaper muntligt genom samtal och diskussioner. Eleverna kommer även att få skriva egna faktatexter utifrån kunskaper de fått genom samtal, filmer och böcker.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kontinuerligt genom alla veckor kommer vi arbeta dagligen med klockan rent konkret samt diskuterar olika tidsbegrepp.

v. 2 Vi inleder med att arbeta med tid. Vi diskuterar olika tankar och funderingar kring vad tid är. Vi skriver och ritar. Vi diskuterar hur jorden, solen och månen förhåller sig till varandra och hur de rör sig. Vi tar upp elevernas förkunskaper och tar upp frågor vi vill ta reda om tid och rymden. Vi ser på en film från NE och lär oss mer om jorden. Vi börjar vårt äventyr ute i rymden och får möta björndjuret och lära oss mer om detta fantastiska djur! Vi skriver en faktatext om björndjuret som vi klistrar in i vår bok.

v. 3 Vi får lära oss om hur många månader vi har och vad de heter, våra veckodagarna, dess namn och hur de fått sina namn genom att lära oss om lite nordisk mytologi. Vi sjunger månadssången och lär oss en ramsa som berättar hur många dagar våra månader har.  Vi läser kap 2 i vårt rymdäventyr och lär oss mer om planeten Mars. Eleverna svarar på frågorna tillsammans i mindre grupper och får diskutera svaren. De får sedan hitta på vilka tre saker var och en av dem skulle ta med om de fick åka till Mars.

v. 4 Vi lär oss om hur jorden ser ut och våra olika kontinenter och världshav. Vi tittar på kartor, läser böcker och ritar. Vi läser kap 3 i vårt rymdäventyr och lär oss om Jupiter. Vi skriver små faktatexter med några ämnesspecifika begrepp som vi sätter in i vår bok.

v. 5 Vi lär oss om hur jorden blev till och olika teorier om detta. Vi läser kap 4 i vårt rymdäventyr och lär oss mer om Saturnus och Uranus och skriver texter och ritar bilder till vår bok med några ämnesspecifika begrepp .

v. 6 Vi lära oss om olika stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året, genom att läsa böcker, se på film, samtala och diskutera. Vi skapar våran egen stjärnkikare. Vi läser kap 5 i vårt rymdäventyr och får lära oss om Neptunus och Merkurius som vi skriver små faktatexter med några ämnesspecifika begrepp och sätter in i vår bok.

v. 7-8  Vi avslutar vårt temaarbete genom att fylla i en kunskapsmatris och tittar i vår tid och rymden-bok och berättar för varandra vad vi lärt oss. Vi skapar vårt eget solsystem! Vi läser sista kapitlet i vårt rymdäventyr och lär oss om månen. Vi ser tillsammans ett video när människan åkte till månen för första gången och skriver en liten faktatext som vi sätter i vår bok.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Tid, vår jord och vårt universum förbluffar oss. Det finns något magiskt i att lyfta perspektivet och se hur mycket mer det finns runtomkring oss.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi utgår från elevernas tidigare kunskaper och frågeställningar och lär på så sätt känna varandra och våra olikheter och kan se att det berikar oss. Vi använder oss av Visibel thinking rutiner och gemensamma samlingar för att synliggöra tänkandet. Vi ger dem möjlighet att använda sig av fler olika uttrycksformer och strävar efter ett lustfyllt lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Sker kontinuerligt med samtal och genom att förtydliga för eleverna vilka mål vi skall sträva efter varje vecka. Det sker även genom utvärderingen i slutet av temat och när vi berättar vad vi lärt oss för varandra.

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']