Vi skriver

Publicerad
Svenska   ,

Ansvarig/Ansvariga: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.35 – 43

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad behöver vi träna för att andra ska kunna läsa det jag skriver? Vilka skiljetecken finns och hur använde vi dem? Hur ska vi bygga våra berättelser för att de ska vara intressanta att läsa?

Hur gör vi när vi skriver texter på datorn?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Eleverna utvecklar sin skrivförmåga. De ska skriva en läslig handstil och de ska kunna skriva en enkel text på datorn. De utvecklar förmågan att använda skiljetecken, skriver med mellanrum på orden, stavar vardagliga ord på ett riktigt sätt.

Vi utvecklar förmågan att skriva berättelser med inledning, handling och avslut. Vi utvecklar förmågan att med beskrivningar skapa en mer målande text.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva på dator.
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Alfabetet och alfabetisk ordning.
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexte


Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi repeterar formandet av bokstäverna och hur vi skriver meningar. Vi använder oss av andningslinjerna för att få ett gemensamt språk.

Vi använder datorn som verktyg för att lättare kunna redigera våra texter.
Vi tränar på att använda skiljetecken på ett riktigt sätt.

VI tränar på stavning med hjälp av språkbiten.
Vi tränar på att skriva berättelser med inledning, handling och avslut.
Vi tränar på att utveckla användandet av beskrivningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom kontinuerlig feedback på olika skrivuppgifter arbetar eleverna utifrån sina egna uppsatta mål.

Vi använder oss av en skrivmatris för att eleverna ska kunna värdera sina egna arbeten och kamraterna ska kunna ge respons på den skrivna texten.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.36

Vi repeterar alfabetet och hur bokstäver formas, deras förhållande i storlek med hjälp av andningslinjerna. Vi skriver en kort text i vår finskrivningsbok,Marie läser.
Vi tränar på att skriva berättelser på datorn. Det gör vi två och två. Vi använder stavningsprogram och provar oss fram med stavning.

V.37-39
Vi gör egna småböcker och med hjälp av rubriker, sagotärningar, bilder skriver vi berättelser.
Vi skriver berättelser på datorn enskilt eller i par
V.42
Vi arbeta med brev och begrepp kring det
Begreppen:
brev, avsändare, adress, frimärke, levererat, mottagare
Vi skriver egna brev till en hemlig kompis i klassen.
Under terminen skriver vi och får brev från våra brevkompisar på Fågelviks skola.

V.43-45
Vi gör en Vt-rutin utifrån frågan ”Hur tror du att det var att leva förr i tiden?” Utifrån en bild från en skola ”förr i tiden” skriver eleverna en egen berättelse. Vi skapar en rubriks genom att fundera vad vi behöver tänka på när vi skriver en berättelse. Vad är viktigt att tänka på? Vi gör ett utkast, vi kamratbedömmer med hjälp av rubric. Eleverna reviderar sin text och till sist läser läraren och ger sin bedömning.
V.35-43
Vi arbetar med ”Uppdrag språklyft” och gör uppgifterna i Detektivbyrån.
V.47- 51
Vi skriver faktatexter, se egen LPP


Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Våra brevvänner på Fågelviks skola. Hembygdsföreningen.

Varför?


Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi fortsätter utveckla elevernas språkutveckling när det gäller skrivförmågan. Med hjälp av andningslinjerna från bokstavslandet har vi ett gemensamt språk.


Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi stöttar elevernas i att utveckla sin tilltro till sin egen förmåga. Vi ser gruppen som resurs och arbetar tillsammans med att utveckla vår språkliga förmåga. Arbetet ska kännas meningsfullt och vi försöker hitta olika ingångar och använder olika uttrycksformer. Genom våra brevvänner får vi verkliga mottagare.