Talen till 1 000 000

När, under vilka veckor? 35-39

Ansvarig lärare: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

Arbeta med talen upp till 1 000 000

Fokusområden

  • Talen till 100 000
  • Talen till 1 000 000
  • Jämföra och storleksordna tal
  • Jämföra och storleksordna tal
  • Talföljder
  • Avrunda tal

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur många personer besökte museet?
Hur kan vi visa talet?
Hur många tiotusental, tusental, hundratal, tiotal och ental är det?
Vilka och hur många talbrickor behöver vi?
Min kompis säger att 1 tiotusentalsbricka är värd lika mycket som 10 tusentalsbrickor. Håller ni med?

Lektion 2
Hur många invånare har staden?
Hur kan vi visa det?
Hur många är det av varje talsort?
Vilka och hur många talbrickor behöver vi?
Är det möjligt att bara använda tiotal och ental för att visa talet?

Lektion 3
Var ska vi placera de olika siffrorna för att bilda de största/minsta talen?
Vilka är de två talen?
Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?
Vad ska vi börja med att jämföra?
Min kompis säger att hon kunde avgöra vilket tal som är störst genom att bara jämföra siffrorna på entalets plats. Håller ni med?

Lektion 4
Hur många talkort är de?
Är det möjligt att lägga tre stycken sexsiffriga tal?
Vilka är de tre talen?
Hur kan vi jämföra talen? Finns det flera sätt?
Min kompis säger att han kunde lösa de genom att göra alla tal större än 100 000. Håller ni med?

Lektion 5
Vilka olika talföljder kan ni lägga?
Kan ni beskriva mönstret i varje talföljd?
Går det att lägga fler talföljder?
Hur kan vi visa mönstret i varje talföljd?
Vilket är nästa tal i varje talföljd?

Lektion 6
Hur kan vi avrunda invånarantalen? Vad kan vara lämpligt?
Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal eller tusental?
Kan vi avrunda på fler sätt?
Vad lägger ni märke till när ni avrundar?

Lektion 7
Hur kan vi räkna antal upp till 1 000 000?
Vad är platsvärde? Ge exempel.
Vilka begrepp kan vi använda när vi jämför tal?
Hur kan vi jämföra tal?
Hur gör vi när vi storleksordnar tal i stigande ordning/fallande ordning?
Beskriv en talföljd som ökar med 40 000 och en som minskar med 200 000.
Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal, tusental och tiotusental?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar elever med talen upp till 1 000 000. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att räkna stora antal genom att dela upp tal i hundratusental, tusental, hundratal, tiotal och ental.

Eleverna bygger på sina kunskaper om positionssystemet och använder talbrickor och tiobasmaterial för att räkna och dela upp fyrsiffriga tal i hundratusental, tusental, hundratal, tiotal och ental. De visar talens uppdelning med hjälp av positionstabeller. Eleverna upptäcker hur siffrornas värde förändras beroende av deras position och använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. De beskriver även mönster och göra klart talföljder.

Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental. De använder avrundning och gör överslag för att beräkna ungefär hur långa avstånd är och hur mycket något kostar.

I kapitlet introduceras negativa tal. Eleverna jämför och storleksordnar negativa tal utifrån tallinjen och tränar på att göra beräkningar kopplat till temperatur.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Talen till 100 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 100 000.

Bygga förståelse för positionssystemet.

Kunna dela upp tal i talsorter.

Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

s.8 s.6
2 Talen till 1 000 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 1 000 000.

Bygga förståelse för positionssystemet.

Kunna dela upp i talsorter.

Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

s.11 s.10
3 Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal och visa jämförelser med symbolerna > och <.

Kunna storleksordna tal.

s.14 s.14
4 Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal och visa jämförelser med symbolerna > och <.

Kunna storleksordna tal i stigande och fallande ordning.

s.17 s.16
5 Talföljder Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.

Kunna bilda och fortsätta talföljder.

Kunna beskriva hur siffrorna ändras i talen i talföljder.

s.20 s.19
6 Avrunda tal Kunna använda tal i närmaste tiotusental, tusental och hundratal.

Kunna använda symbolen ungefär lika med.

Kunna placera ut tal på tallinjen.

s.23 s.21
7 Kunskapslogg Reflektera över och visa din kunskap om talen till 1 000 000.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.26 s.23

 

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Det binära talsystemet och hur det kan tillämpas i digital teknik samt talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte
Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur romerska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker samband mellan dessa begrepp. De tränar på begreppen avrundning och överslagsräkning. De bekantar sig med innebörden av begreppet negativa tal.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial, talbrickor och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter heltal, naturliga tal och negativa tal i talområdet upp till 10 000. De tränar på att dela pip dem i tusental, hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal, hundratal och tusental.

Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental, samtal bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de arbetar med romerska talsymboler och talsystemet. Eleverna jämför det romerska talsystemet med vårt positionssystem.

Eleverna tränar på att använda talen upp till 10 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

De använder avrundning och överslagsräkning som metod för beräkningar.

Algebra
Eleverna undersöker vilka tal som saknas i talföljder. De tränar på att upptäcka och beskriva mönster i talföljder samt på att fortsätta talföljder.

Övergripande mål från LGR11 2.2

– kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna med Kahoot.

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']