Talen till 100

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? v. 21-22

Vad?

Talen till 100

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

• Är det en lämplig metod att räkna alla? Varför? Varför inte? • Varför är det svårt att räkna när kritorna ligger löst? • Min kompis föreslog att lägga kritorna i grupper om tio. Kan det vara användbart? Vad menar min kompis? • Finns det fler sätt?

Lektion 2:

Vilket tal visar tiobasmaterialet? Hur vet vi att det är just det talet? • Hur många tiotal är det? • Hur många ental är det? • Vad står varje siffra i talet för? • Hur kan vi visa talet med talcirklar eller i en positionstabell? • Min kompis säger att det är talet 65 som visas för att det är sex tiotal och fem ental. Stämmer det?

Lektion 3:

Hur många mynt var har Gustav, Elin och Tom? • Hur kan vi lägga mynten för att det ska bli lättare att jämföra antalet? • Kan det vara användbart att skapa högar med tio mynt i varje? • Behöver vi räkna tio mynt igen för att göra en ny hög? • På vilka olika sätt kan vi jämföra mynten? • Vad kan vi använda för material för att jämföra?

Lektion 4:

Vad lägger ni märke till hos talen om ni tittar längs raderna? • Vad lägger ni märke till hos talen om ni tittar i varje kolumn? • Ser ni några mönster? • Min kompis säger att talen ökar med tio varje gång. Stämmer det? • Kan ni se ett mönster där talen minskar?

Lektion 5:

Vad lägger ni märke till i lådorna med chokladmuffins? • Vad lägger ni märke till i lådorna med jordgubbsmuffins? • Kan vi dela chokladmuffinsen i två lika stora grupper? • Kan vi dela jordgubbsmuffinsen i två lika stora grupper?

Lektion 6:

• Hur kan vi räkna antal upp till 100? • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal? • Hur gör vi när vi storleksordnar tal? • Vad är en talföljd? • Hur kan vi beskriva udda och jämna tal?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder.

Begreppsförmågan: Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppen udda och jämna tal.

Metodförmågan: Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda tio, använda talcirklar och visa med konkret tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan: Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen ental och tiotal samt udda och jämna tal. De resonerar kring valda strategier för att beräkna och jämföra antal och vad som kännetecknar de olika begreppen. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.

Kommunikationsförmågan: Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 100 och innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 100 och tränar på hur de kan delas upp i tiotal och ental, och i udda och jämna tal. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tiotal och ental. De bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har. Talen 0 till 100 används i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

Algebra: Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder samt fortsätter talföljder

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 5 arbetar eleverna med talområdet 0 till 100 och fortsätter träna på begrepp och metoder som de mött tidigare. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att öva på att känna igen talen upp till 100. De lär sig att bilda grupper om tio och att räkna tio steg i taget både framåt och bakåt. Eleverna förstärker förståelsen för positionssystemet och använder konkret material, tiobasmaterial och positionstabeller för att räkna och dela upp tvåsiffriga tal i tiotal och ental. De tränar även på hur denna uppdelning av tvåsiffriga tal kan presenteras med hjälp av talcirklar. Eleverna använder sina kunskaper i positionssystemet när de jämför och storleksordnar tal. De möter symbolerna för större än och mindre än. Eleverna beskriver mönster i talföljder för att se vad som saknas i dem och kunna fortsätta dem. I slutet av kapitlet introduceras eleverna för udda och jämna tal, och utforskar vad som kännetecknar dessa tal.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Räkna till 100

• Kunna räkna och känna igen talen till 100.
• Kunna bilda tio för att räkna antal.
• Kunna räkna framåt och bakåt tio steg i taget.

Lektion 2: Tiotal och ental

• Bygga förståelse för positionssystemet.
• Kunna visa tal med tiobasmaterial.
• Kunna dela upp tal i tiotal och ental

Lektion 3: Jämföra och storleksordna tal

• Kunna jämföra tal utifrån tiotal och ental.
• Kunna använda symbolerna för större än och mindre än.
• Kunna storleksordna tal.

Lektion 4: Talföljder

• Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
• Kunna fortsätta talföljder

Lektion 5: Udda och jämna tal

• Upptäcka och beskriva udda och jämna tal.
• Förstå om ett tal är udda eller jämnt.

Lektion 6: Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 100.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']