Taluppfattning

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v 35-39

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är positiva respektive negativa tal?
Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
Hur används de fyra räknesätten med de negativa talen som ni mött tidigare?
Vad är kvadratrötter och när och hur använder vi det?
Vad är potenser? När används de? Hur räknar vi med de?
Vad innebär tiopotens- och grundpotensform?
Underlättar prefixen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal och tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Begreppsförmågan:

E C A

Kan grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.

Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.


Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Metodförmågan:

E C A

Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

Kommunikationsförmågan:

E C A

Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Genomgångar och ganska mycket räknande, både individuellt och i grupp.
    Följ tidsplanen som står för varje vecka. Om du inte är klar så behöver du jobba med uppgifter hemma.
  • Vi kommer även att jobba med interaktiva sidor samt material från annan litteratur.
  • Begreppsdiskussioner
  • Avslutande prov,
  • Facit – Arbetsblad

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet på ???? visa vad du kan.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 35

Lektion 1: Genomgång av ny Lpp och utdelning av böcker.
Diskussion om den “nya” tallinjen och några begrepp till den. Egen räkning.
1. positiva-decimaltal
2. Boken sidan 9-10
3. Kunskapsmatrisen – Negativa Tal

Lektion 2: Hur adderar och subtraherar man med negativa tal? Läs gärna igenom kapitel 1.2 innan min genomgång. Eller titta på nedanstående film.

Film om negativa tal

  1. Arbetsblad 1.1C
  2. Boken sidan 12-14
  3. Kunskapsmatrisen – Addition och Subtraktion med negativa tal

Lektion 3: Idag får ni tid till att jobba klart veckans beting (Kapitel 1.1 och 1.2) samt de arbetsblad ni hittar i LPP:n. Om när ni är klara skall ni jobba med arbetsbladet Tidzoner.

Arbetsblad: Tidzoner

Vecka 36

Lektion 1: Idag tittar vi på multiplikation och division med negativa tal. Det är kapitel 1.3 på sid. 15-18.

Film om mult. och div. med negativa tal

  1. Arbetsblad 1.3D
  2. Boken sidan 15-18 (gör två nivåer)

Lektion 2: Vi stannar upp lite och befäster tidigare kunskaper.

  1. Aktivitet – domino med negativa tal
  2. Kort genomgång (rep från år7) om mult. och division med tal mellan 0 och 1.
  3. Arbetsblad 1.3C

Lektion 3: Egen tid att jobba klart veckans uppgifter och arbetsblad.

  1. Två nivåer på sidorna 15-18
  2. Arbetsblad 1.3C och arbetsblad 1.3D
  3. Kunskapsmatrisen

Vecka 37

Lektion 1: Kapitel 1.4 – Potenser. Hur och varför används potensform? Finns det missuppfattningar?

Film om potensform

  1. Två nivåer på sidorna 21-22
  2. Kunskapsmatrisen. Färglägga din egna matris. (de fyra översta)

Lektion 2: Kapitel 1.5 – Multiplikation och division med potenser. Repetition av prioriteringsregler + tillägg vart potenser kommer in. Vi tränar i par på att lösa några olika numeriska uttryck och tänka på prioriteringsreglerna.

Film om mult och div med potenser

  1. Arbetsblad 1.5
  2. Två nivåer på sid. 24-25

Lektion 3: Eget jobb med veckans beting.

Vecka 38

Lektion 1: Kvadratrötter/Kvadrattal! Vad är det? Vi kopplar tillbaka till geometrin för att se användningen av dem. Genomgång och paruppgift och därefter eget jobb.

Film om kvadrattal och kvadratrötter

  1. Arbetsblad 1.6
  2. Två nivåer på sid 26-27

Lektion 2: Vi pratar klart om aktiviteten förra lektionen. Vad lade ni märke till? Därefter blir det träning i på arbetsbladet/ i boken/kunskapsmatrisen om kvadratrötter.
På slutet av lektionen kommer jag även ha genomgång av tiopotenser.

1. Tiopotenser

Lektion 3: Vi kommer starta lektionen med en liten lägeskoll på kunskapsmatrisen!! Därefter eget jobb med veckans uppgifter.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering:

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation: