Taluppfattning – Merkurius grön

Ansvarig: Madelene Larsson
När, under vilka veckor? v 38-43

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är positiva respektive negativa tal?
Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
Hur används de fyra räknesätten med de negativa talen som ni mött tidigare?
Hur kan svaret vid multiplikation bli mindre?
Hur kan svaret vid en division bli större?
Vad är potenser? När används dem? Hur räknar vi med dem?
Vad är kvadratrötter och när och hur använder vi det?
Vad innebär tiopotens- och grundpotensform?
Underlättar prefixen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal och tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Begreppsförmågan:

E C A

Kan grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.



Har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.

Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.


Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Metodförmågan:

E C A

Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

Kommunikationsförmågan:

E C A

Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Genomgångar och ganska mycket räknande, både individuellt och i grupp.
    Följ tidsplanen som står för varje vecka. Om du inte är klar så blir det läxa till veckan därpå.
  • Vi kommer även att jobba med interaktiva sidor samt material från annan litteratur.
  • Begreppsdiskussioner
  • Läxor på kunskapsmatrisen
  • Avslutande prov

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet visa vad du kan.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 38

Må 
Genomgång av ny Lpp och utdelning av böcker.
Vi tillverkar varsin tallinje för positiva och negativa tal som vi kan ha som hjälp i det här området. Vi går igenom några nya begrepp kring detta.

Egen träning i boken s 9-10 + Övningsblad 1.1 B positiva-decimaltal
Läxa: Övningsblad-1.1A-Tallinjer-med-positiva-tal

On  utgår pga utvecklingssamtal

Fr
Vi följer upp förra lektionen samt tittar vidare på Hur adderar och subtraherar man med negativa tal? Vad kan man använda för smarta strategier? Vi tar hjälp av våra tallinjer som vi ritade förra lektionen.
Extra: Film om negativa tal

v 39


Vi jobbar vidare med addition och subtraktion av negativa tal. Egen träning i boken: s 12-14.

On
Idag tittar vi på multiplikation och division med negativa tal. Finns det liknande strategier som vid de andra räknesätten att använda sig av? Egen träning i boken s 15-18.
Extra: Film om mult. och div. med negativa tal

Fr
Vi tränar vidare på multiplikation och division av negativa tal genom egen träning i boken samt ett domino.

v 40

Må 
Potenser. Hur och varför används potensform? Finns det missuppfattningar? Egen träning i boken s 20-22 eller Övningsblad 1.4
Extra: Film om potensform

On
Multiplikation och division med potenser. Repetition av prioriteringsregler + tillägg vart potenser kommer in. Vi tränar i par på att lösa några olika numeriska uttryck och tänka på prioriteringsreglerna. Egen träning i boken s 24-25 eller Övningsblad 1.5
Extra: Film om mult. och div. med potenser

Fre
Egen träning på potenser och multiplikation och division med potenser i boken (kap 1.4 och 1.5) och via kunskapsmatrisen (färga sin egna matris)
Läxa till nästa fredag på kunskapsmatrisen provkod: y43gbp

v 41


Kvadratrötter! Vad är det? Vi kopplar tillbaka till geometrin för att se användningen av dem. Genomgång och paruppgifter och därefter egen träning boken s 26-27 eller Övningsblad 1.6

On
Genomgång av tiopotenser samt träning på egen hand på övningsbladet Extra-Tiopotenser .
Vi tränar därefter vidare på kvadratrötter mha boken/övningsuppgifter på Kunskapsmatrisen kod S3VhDc.

Fr
Grundpotensform, ett sätt att kunna skriva samtliga tal med hjälp av tiopotenser. Vi gör även några paruppgifter för att sedan träna själva i boken s 30-31 eller Övningsblad1.7
Extra: Film om grundpotensform

v 42


Egen träning från förra veckan + ev tillverka egna memory.

On
Genomgång av prefix för olika tiopotenser. Hur underlättar prefixen och i vilka sammanhang stöter vi på dem? Vi tränar även vidare genom en paruppgift + memory.

Fre
Orienteringsdag Hellasgården

v 43

Må + On

Vi gör begrepps- och kapiteltestet för att repetera och se vad vi behöver träna mer på. Facit-begreppstest-och-kapiteltest
Egen träning inför provet:
Övningsblad + Facit övningsblad, basläger/hög höjd i boken, kunskapsmatrisen. Det finns även memory, domino och ett spel att träna på.

Fr  
Prov kapitel 1

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation