Taluppfattning och de fyra räknesätten, problemlösningsstrategier

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor? v. 36 – v. 43 ht 2016

Vad? Taluppfattning och de fyra räknesätten, problemlösningsstrategier

Frågeställning och följdfrågor

Vilka olika räknesätt behöver vi?

När används de?

Vad heter de olika räknesätten på matematikspråk?

Hur kan man använda algoritmer för att förenkla uträkningar?

Behöver man lära sig multiplikationstabellerna utantill

Vilka hjälpmedel finns?

Hur är vårt talsystem uppbyggt?

Hur kan man storleksordna och jämföra tal med bara tio siffror?

Vilka olika sätt kan man använda när man löser problem?

Hur kan man redovisa problemlösning?

Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Problemlösning

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp med många lekfulla inslag och spel för att skapa intresse och glädje för matematikämnet.

Vi repeterar de fyra räknesättens begrepp och när de används. Vi skriver räknesagor. Vi spelar många olika slags spel. Vi tränar rutinuppgifter i Matteboken Pixel. Vi tränar multiplikationstabellerna för att automatisera dem. Vi tränar algoritmer (uppställningar) för att underlätta uträkningar. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder, sammanställer fakta i tabeller och testar oss fram. Vi tränar färdigheter på digitala enheter för att få snabb återkoppling.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi använder miniwhiteboards för att dela med oss av våra lösningar till andra. Vi tränar på att följa instruktioner till spel och lekar och att följa den planering som eleverna får varje vecka. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med små korta utvärderingsuppgifter veckovis (test på multiplikationstabellerna, småtest i form av “exit-tickets”) och och utvärderar större i olika diagnoser. Eleverna rättar även själva sina uppgifter i boken och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden. När eleverna hunnit träna mera efter diagnosen och fördjupa sig kommer vi ha några olika uppgifter som prov/inlämningsuppgift.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms.

Veckoplanering, när ska vi göra vad? (utförlig veckoplaneringen finns i elevernas räknehäften)

v. 36 De fyra räknesätten, tärningsspel, hur skriver man i ett räknehäfte.

v. 37 Termometern, negativa tal, tallinje, talorm i klassen, multiplikationsträning (Läxa termometern och negativa tal).

v. 38 Tiotalssystemet, talens värde, tärningsspel tåget, tärningsspel maximera/minimera, storleksordning, FOAT-diagnos (Läxa digital multiplikationsträning)

v. 39 Schack-info, algoritmer, mer multiplikationsträning. (Läxa fyll i saknade tal)

v.40 Hur lära nytt och svårt? Vi tänker tillsammans i en VT-rutin – Griffeltavlan, ser på en film ”Austins butterfly” om kamratrespons och diskuterar hur vi han hjälpas åt framåt. FOAT-diagnos lämnas åter. Vi arbetar med olika talföljder – lärarens och skapar även egna – och problemlösning.

v.41 Fortsatt algoritmträning med fokus subtraktion. Vi fortsätter också befästa multiplikationstabellerna. (Läxa spela schack och förklara spelpjäsernas rörelser).

v.42 Problemlösningsstrategier genom att ställa sig frågor och rita figurer. Vi fortsätter träna multiplikation och spelar olika spel med de olika räknesätten – bl.a. PLUMP. (Läxa algoritmer och talföljder).

v.43 Kort division – hur gör man? Hur hänger multiplikation och division ihop? Vi utvärderar med en digital minidiagnos. Vi gör tal-cirklar och skapar egna uppgifter. Temadag Halloween.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”, t.ex. via röd-gul-grön signal eller tummen-upp/-rak/-ner. Efter problemlösningsuppgifterna som ges som prov/inlämningsuppgifter utvärderar vi svårighetsnivå, utformning, tidsåtgång och diskuterar relevans.