Ansvarig/Ansvariga lärare:
Åsa Grath
När, under vilka veckor
V. 13 – 23, VT/20
Frågeställning och följdfrågor
I detta tema om Gustav Vasa kommer vi att fokusera på följande områden:
- Hur startade denna epok? Stockholms blodbad…
- “De vilda vasarna” en inblick i ätten Vasa.
- Reformationen
- Gustav Vasa “Den Gode”
- Gustav Vasa “Den Onde”
- Hur var det att leva på 1500-talet. Vad åt mat? Hur klädde man sig?
- Kända kvinnor från denna tid!
- Spår av Vasa.. På vilka sätt har Gustav Vasa satt sina spår i dagens Sverige?
Förankring i kursplanens syfte
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.
Centralt innehåll från kursplanen
Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700
- Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
- Den svenska statens framväxt och organisation.
- Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
- Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
- Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Hur historia används och historiska begrepp
- Exempel på hur (…) 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Hur historiska personer och händelser, (…) har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
- Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
- Tidsbegreppen (…) stormaktstiden (…) samt olika syn på deras betydelser.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa.
Vi kommer bland annat att titta på film, ha föreläsningar, men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga.
Alla våra arbeten och presentationer kommer att finns på classroom att följa, vecka för vecka.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Du kommer bedömas utifrån följande punkter:
Din förmåga att:
- samarbeta (delaktighet) vid par- och grupparbeten
- värdera olika källors rimlighet och användbarhet (källkritik)
- söka efter information och sedan kunna svara på frågor om olika händelser och skeden under denna epok efter att ha läst texter/sett filmer/tagit del av andra källor om dem
- analysera och jämföra skillnader och likheter (förr och nu)
- känna till olika historiska begrepp som hör till denna epok
- din delaktighet under de lektioner vi har under temat.
I slutet kommer vi att ha ett skriftligt enskilt prov.
Varför?
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem
Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle
Utvärdering
Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.