Tid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 22-23

Vad?

Tid

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

Hur tar vi reda på vad klockan är när Elsa går till skolan? • Vad visar klockan? Kan ni visa samma tid på era egna klockor? • Hur skiljer vi på minutvisaren och timvisaren? • Min kompis säger att klockan är 12. Har han rätt? • Är det morgon eller kväll? Kan vi se det när vi tittar på klockan?

Lektion 2:

Hur kan vi ta reda på när Elin och Oliver går och lägger sig? • Hur mycket är klockorna på bilden? Kan ni visa på er klocka? • Är det morgon eller kväll? Hur vet vi det? • Min kompis säger att Elins klocka är 12 och Olivers klocka är 6. Stämmer det? • Varför pekar minutvisaren nedåt på Olivers klocka?

Lektion 3:

Vad ser vi på bilderna? • Ligger bilderna i ordning? • Hur vet vi när Gustav gör de olika sakerna? • Hur kan vi sortera händelserna i tidsordning? • Tittar vi på minutvisaren eller timvisaren först? • Vad gör Gustav först? Vad gör Gustav sedan? • Vad gör Gustav före- och efter badet?

Lektion 4:

Vad gör barnen på bilderna? • Hur lång tid tror ni att de olika aktiviteterna tar? • Hur lång är en sekund? • Hur lång är en minut? • Hur lång är en timme? • Min kompis säger att en minut är längre än en timme, stämmer det? • Kan ni ge fler exempel på aktiviteter som tar en sekund, en minut och en timme?

Lektion 5:

Vem var snabbast? • Vem var långsammast? • Hur vet vi det? • Startade vi med att vika planen samtidigt? • Varför är det viktigt att starta samtidigt när vi jämför tid?

Lektion 6:

Vad är en kalender? • Vad heter veckodagarna? • Var hittar vi veckodagarna på kalendern? • Vilken är första dagen i en vecka? • Vilken är sista dagen i en vecka? • Kan vi säga att första dagen i en månad alltid är en måndag? Förklara. • Kan ni se hur många dagar det är i april? • Kan ni någon sång eller ramsa med veckodagarna?

Lektion 7:

Hur visar vi hel timme på klockan? • Hur visar vi halv timme? • Kan ni ge exempel på saker som tar en sekund, en minut och en timme? • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tid? • Vilka är veckodagarna? Hur många veckodagar går det på en vecka? • Vilka är årets alla månader? Hur många månader går det på ett år?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till olika aspekter av begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan: Eleverna möter begrepp som sekunder, minuter och timmar samt före, efter, tidigare och senare. De använder och resonerar kring begreppen, tränar på att se samband mellan dem och sätter in begreppen i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan: Eleverna tränar på hur de använder en klocka för att läsa av och visa klockslag, med fokus på hel- och halv timme. De lär sig även att använda en kalender för att få information om datum, veckodagar och månader.

Resonemangsförmågan: Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika tidsbegrepp och uppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur vet du det?” och ”hur lång tid tar det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan: Eleverna får många tillfällen att samtala och uttrycka sina tankar om tid. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: Eleverna använder både numeriska tal och ordningstal när de arbetar med kalendern. De samtalar exempelvis om att en vecka har sju dagar och att den sjunde veckodagen heter söndag.

Geometri: Eleverna tränar på läsa av, jämföra och uppskatta tid samt att visa tider genom att rita tim- och minutvisare på en analog klocka. Eleverna bygger förståelse för tidsenheter som sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor och månader och tränar på att använda begreppen i vardagliga sammanhang.

Problemlösning: Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till tidsbegrepp och får till exempel resonera kring hur de kan uppskatta tidsåtgång och ta reda på information genom att koppla ihop bild, text och klockslag. De möter problem som handlar om att sortera händelser i rätt tidsordning och får formulera egna händelser i tidsordning.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid ur olika perspektiv, till exempel hur tid används för att ange en tidpunkt och hur de visar det på klockan, hur de tidsordnar händelser och hur de tidsuppskattar en aktivitet. Eleverna tränar på att läsa av tid och visa klockslag på en analog klocka, med fokus på hel och halv timme. De beskriver och ordnar vardagsnära händelser i en tidsföljd genom att använda ord som före, efter och sedan. De tränar också på att jämföra tid genom att använda begrepp som snabbare och långsammare, tidigare och senare. Eleverna utvecklar sin tidsuppfattning, och bygger en känsla för hur lång tid olika aktiviteter tar, genom att uppskatta tid kopplat till olika tidsenheter. De använder då begrepp som timme, minut och sekund för att uppskatta tidsåtgången för aktiviteter som de känner igen i sin vardag. I slutet av kapitlet tränar eleverna på att använda kalendern och får förståelse för hur den är uppbyggd, med fokus på veckodagar och månader. Eleverna arbetar både med ordningstal och numeriska tal kopplade till kalendern.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Klockan – hel timme

• Kunna läsa av hel timme på en analog klocka.
• Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel timme.

Lektion 2: Klockan – halv timme

• Kunna läsa av hel- och halv timme på en analog klocka.
• Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel- och halv timme

Lektion 3: Tidsordning

• Kunna ordna och beskriva händelser i tidsordning.

Lektion 4: Uppskatta tid

• Kunna uppskatta hur lång tid olika saker tar.
• Kunna använda tidsenheterna sekunder, minuter och timmar.

Lektion 5: Jämföra tid

• Bygga förståelse för begrepp som används för att jämföra tid.

Lektion 6: Använda kalendern

• Lära sig veckodagarnas och månadernas namn och ordningsföljd.
• Kunna använda en kalender

Lektion 7: Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']