När, under vilka veckor? 20-23

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Under resterande veckor av terminen kommer vi att ha enstaka lektioner från varje kapitel för att förberedas inför årskurs 6. Dem kapitel vi ska rikta vårt fokus kring är följande:

 

• Vinklar och geometriska former

• Omkrets och area

• Statistik, sannolikhet och kombinatorik

 

 

Fokusområden:

– parallella och rätvinkliga linjer
– symmetri och symmetrilinjer
– räta, spetsiga och trubbiga vinklar
– jämföra och mäta storleken på vinklar
– liksidiga, likbenta och oliksidiga trianglar
– vinkelsumma i trianglar och fyrhörningar

 

– mäta och beräkna omkrets
– beräkna omkrets av sammansatta former
– mäta och beräkna area
– beräkna area av rektanglar och trianglar
– beräkna area av sammansatta former

 

– beskriva typvärde, medelvärde och median
– tolka och skapa tabeller och diagram
– använda stapeldiagram, stolpdiagram, linjediagram och cirkeldiagram
– göra egna undersökningar
– beskriva och jämföra sannolikhet
– använda kombinatorik

 

Frågeställningar inför varje lektion

 

Lektion 2 kap 4 Symmetri i tvådimensionella former

• Vilka former ser ni?
• Vad kännetecknar dem?
• Är formerna symmetriska?
• Hur många symmetrilinjer har de?
• Jämför antal sidor och antal symmetrilinjer. Vad lägger ni märke till?

 

Lektion 4 kap 4 Jämföra och mäta vinklar

• Vilka slags vinklar se ni på triangeln?
• Är vinklarna lika stora? Kan ni uppskatta hur stora de är?
• Hur tar vi reda på den exakta storleken på vinklarna?
• Hur läser vi av antalet grader på gradskivan?

 

Lektion 6 kap 4 Vinklar och räta linjer

• Vilka slags vinklar ser på bilden?
• Kan ni uppskatta ungefär hur stor varje vinkel är?
• Hur kan vi mäta den exakta storleken?
• Hur kan vi ta reda på hur stora vinklarna är sammanlagt?
• Finns det fler sätt?

 

Lektion 5 kap 5 Area av trianglar

• Vilken form är det i startuppgiften?
• Hur kan vi ta reda på formens area?
• Hur kan använda oss av en rektangels area för att beräkna triangelns area?
• Om vi multiplicerar 5*6, vilken area får vi då?

 

Lektion 7 kap 5 Kunskapslogg

• hur kan vi beskriva och beräkna omkrets?
• vilka olika enheter kan vi använda?
• hur beräknar vi omkretsen av sammansatta former?
• hur kan vi beskriva och beräkna area?
• vilka olika enheter kan vi använda?
• hur beräknar vi arean av rektanglar och trianglar?
• hur beräknar vi arean av sammansatta former?

 

Lektion 2 kap 6 Upptäcka medelvärde och median

• hur många barn är det?
• hur många pizzabitar äter var och en?
• kan vi beskriva hur många pizzabitar ett barn äter?
• kan ni föreslå ett tal som ger en bra beskrivning av vad var och en äter?

 

Lektion 3 kap 6 Beräkna medelvärde

• vad ser ni på bilden?
• vad ska vi ta reda på?
• hur många länder är det i varje grupp?
• hur många mål gör lager i genomsnitt i varje grupp?
• hur kan vi ta reda på det?

 

Lektion 9 kap 6 Upptäcka kombinatorik

• vad betyder kombinationer?
• vad kan man välja att ha glassen i?
• vilka olika smaker finns det att välja på?
• på vilka olika sätt kan vi kombinera behållare och glass?
• min kompis sa att han visar antalet kombinationer i en tabell. Stämmer det?

 

Lektion 10 kap 6 Använda kombinatorik

• hur många vägar finns det att välja mellan från Samirs hus till Annas hus?
• hur många vägar finns det att välja mellan från Annas hus till skolan?
• på vilka olika sätt kan vi kombinera vägarna?
• hur kan vi visa antalet kombinationer? Rita? Tabell? Multiplicera?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

Lektioner	Mål	Lärobok	Övningsbok
1 : kap 4 lek 2	Kunna namnge och beskriva olika månghörningar. Kunna rita symmetriska former och visa symmetrilinjer. Kunna skilja på regelbundna och oregelbundna månghörningar. Kunna skilja på symmetriska och asymmetriska månghörningar.	s.104	s.98
2: kap 4 lek 4	Kunna uppskatta och mäta vinklars storlek. Kunna använda en gradskiva för att mäta vinklar. Kunna jämföra och storleksordna vinklar.	s.111	s.104
3: kap 4 lek 6	Undersöka vinklar mot en punkt på en rät linje. Upptäcka att summan av vinklarna mot en punkt på en rät linje är 180 grader.	s.119	s.110
4: kap 5 lek 5	Kunna beräkna area av rätvinkliga trianglar. Kunna förklara beräkningen av triangelns area.	s.145	s.133
5: kap 5 lek 7	Reflektera över och visa sin kunskap om omkrets och om area. Göra en självskattning av sin kunskap	s.152	s.138
6: kap 6 lek 2	Upptäcka och förstå vad medelvärde är. Upptäcka och förstå vad median är. Räkna ut medelvärde och median utifrån information i diagram och tabeller.	s.158	s.149
7: kap 6 lek 3	Kunna beräkna medelvärde. Kunna beskriva och jämföra flera medelvärden. Kunna beskriva typvärde och median.	s.162	s.152
8: kap 6 lek 9	Kunna beskriva vad kombinatorik är. Kunna kombinera mellan två kategorier. Kunna beräkna antalet kombinationer genom att rita eller använda en tabell. Kunna beräkna antalet kombinationer med multiplikation.	s.180	s.167
9: kap 6 lek 10	Kunna använda kombinatorik. Kunna kombinera mellan tre kategorier. Kunna beräkna antalet kombinationer med träddiagram. Kunna beräkna antalet kombinationer med multiplikation.	s.183	s.180

 

 

 

 

______________________________________________

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

 

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

 

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

 

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

 

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.

• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
• Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

• Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• Föra och följa matematiska resonemang, och
• Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas