v. 36 – 39. “Talen till 10 000”

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? v. 35-39

Vad? Talen till 10 000

I FOKUS
  • tusental, hundratal, tiotal och ental
  • jämföra och storleksordna tal
  • beskriva och göra klart talföljder
  • avrunda och överslagsräkning
  • negativa tal
  • romerska talsymboler

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Hur många äpplen är det i varje låda/stapel?

Hur många tusental och hundratal är det?

Hur många är det i lådan som är delvis fylld?

Hur många tiotal och ental är det?

Min kompis säger att det går snabbare att räkna om man räknar stegvis. Håller ni med? Hur skulle vi göra det?

Lektion 2

Vilka olika tal kan ni bilda av de fyra siffrorna?

Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental är det?

Vilket värde har varje siffra i talet?

Min kompis säger att det två tvåorna har samma värde. Håller ni med?

På vilka olika sätt kan vi visa talen?

Lektion 3

Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?

Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental finns i 3851 och 2672?

Vad ska vi börja med att jämföra?

Min kompis säger att han kunde avgöra vilket tal som är störst genom att bara jämföra siffrorna på tusentalets plats. Kan ni förklara vad han menar?

Lektion 4

Vilka olika talföljder kan ni lägga?

Kan ni förklara mönstret i varje talföljd?

Hur kan vi visa mönstrets talföljd?

Lektion 5

Hur långt är det exakta avståndet mellan Stockholm och New York?

Varför tror ni att Tom säger 6 300km?

Varför tror ni att Julia säger 6 330km?

Vart på tallinjen ligger 6 328?

Hur kan vi avrunda 6 328?

Lektion 6

Hur långt springer Gustav?

Hur långt springer Lovisa?

Hur långt springer Tom?

Hur kan vi avrunda alla sträckor till närmsta hundratal?

Ungefär hur långt springer de sammanlagt?

Lektion 7

Vad visar första/andra/tredje tallinjen?

Vad kan markeringarna till vänster om nollan betyda?

Vad är motsatsen till 1?

Hur långt är det mellan varje markering?

Hur långt kan vi jämföra talen?

Min kompis säger att – 3 är större än -6. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 8

Hur ser vi att termometrarna visar -4 grader och 3 grader?

Vad betyder grader?

Hur många ”steg” är det från -4 grader till 3?

Min kompis säger att -4 är fyra steg från noll och 3 är tre steg från noll. Temperaturskillnaden är därför 7 grader. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 9

Om symbolen I står för 1, hur tror ni då romarna skev 2 och 3?

Om V står för 5 och I står för 1, hur tror ni då att skrev talet 7?

En kompis sa att de skrev talen 4 så här IV, kan ni förklara varför?

Om X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 9?

Hur tror ni att de skrev 18?

Ser ni något mönster i hur de skrev sina talsymboler?

Lektion 10

Om symbolen X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 20 och 30?

Om L står för 50 och X står för 10, hur tror ni då att de skrev 70?

En kompis sa att de använde addition för att skriva talet 70, kan ni förklara varför?

Hur tror ni att de skriver 90?

En kompis sa att eftersom 9 bildas genom att subtrahera 1 från 10, så kan man bilda 900 på samma sätt, kan ni förklara varför?

Lektion 11

Hur kan vi räkna antal upp till 10 000?

Hur skriver vi fyrsiffriga tal med siffror?

Vilka ord använder vi när vi jämför tal?

Hur gör vi när vi storleksordnar tal?

Vad är en talföljd?

Hur avrundar vi till närmaste tiotal, hundratal och tusental?

När använder vi överslagsräkning?

Vad är negativa tal?

Hur ser romarnas talsystem ut?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']