v. 40-42 – Addition och subtraktion

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 40-42

Vad? Addition och Subtraktion 

I FOKUS

  • addera ental, tiotal, hundratal och tusental.
  • addition med växling
  • subtrahera ental, tiotal hundratal och tusental.
  • subtraktion med växling
  • olika strategier vid addition och subtraktion
  • problemlösning

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

  • Vilken information har vi? Är den tillräcklig?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur mycket pengar säljer Anna för?

Lektion 2

  • Vilken information har vi? Är den tillräcklig?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många invånare var det från början?
  • Hur många invånare ökade det med?
  • Hur tar vi reda på ungefär hur många som bor där nu?

Lektion 3

  • Vilka räknesätt ska vi använda?
  • Vilka tal ska vi addera för att göra ett överslag?

Lektion 4

  • Vilken information har vi?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Hur många äpplen har vi?
  • Hur många citroner har vi?
  • Vilken sort är de flesta av?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra för att ta reda på skillnaden?

Lektion 5

  • Vilken information har vi?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många personer besöker djurparken?
  • Hur många barn har vi?
  • Hur tar vi reda på hur många som är vuxna?
  • Vad gör vi om antalen inte räcker vi uppställning?

Lektion 6

  • Vilken information har vi?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många biljetter finns det totalt?
  • Hur många biljetter är redan sålda?
  • Hur tar vi reda på hur många biljetter som finns kvar?

Lektion 7

  • Hur kan vi till exempel addera eller subtrahera talen 3997 och 4004?
  • Vilka tal har vi valt?
  • Kan ni räkna ut summan och differensen med huvudräkning?
  • Vilken metod är mest effektiv?

Lektion 8

  • Vilken information har vi? Har vi tillräckligt?
  • Hur mycket pengar har Julia?
  • Hur mycket pengar har Alex?
  • Hur mycket pengar gav Julia till Alex?
  • Kan vi visa problemet med blockmodellen?
  • Vad behöver vi börja med att räkna ut för att ta reda på vem som har mest pengar nu? Vad behöver vi räkna ut i nästa steg?

Lektion 9 

  • På vilka sätt kan vi addera, ental, tiotal, hundratal och tusental?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental?
  • Hur adderar/subtraherar vi med växling?
  • Hur gör vi ett överslag för att uppskatta svaret?
  • Vilka olika strategier kan vi använda vid huvudräkning?
  • Vilka olika strategier kan vi använda vid problemlösning?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']