När, under vilka veckor? v. 46-47

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström

Vad ska vi göra? Former och mönster

• namnge och beskriva geometriska former.
• jämföra och sortera former
• beskriva och fortsätta mönster
• skapa mönster

Hur ska vi arbeta?
I kapitel 4 arbetar eleverna med geometriska former och mönster, med utgångspunkt i de former som finns runt omkring dem – i skolan, hemma och på andra platser.

Eleverna lär sig känna igen och sätta namn på vanliga tvådimensionella former som trianglar, cirklar, kvadrater och rektanglar. De resonerar kring vad som kännetecknar olika månghörningar och jämför former för att upptäcka likheter och skillnader, som till exempel antal hörn och sidor. De lär sig också sortera och gruppera former utifrån färg och form. I slutet av kapitlet upptäcker och beskriver eleverna mönster med geometriska former. De tränar på att se mönstrets delar för att hitta den del som saknas, samt använder konkret material och ritar för att bilda egna mönster.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 – Geometriska former

• • Kunna känna igen och benämna vanliga geometriska former.
  • Kunna beskriva former och vad som utmärker dem.

Lektion 2 – Jämföra former

• • Kunna jämföra geometriska former samt beskriva likheter och skillnader.
  • Kunna ange antal hörn och sidor på olika månghörningar.

Lektion 3 – Sortera former

• • Kunna sortera geometriska former utifrån olika egenskaper.
  • Kunna beskriva hur former har sorterats.

Lektion 4 – Upptäcka mönster

• • Förstå vad ett mönster är.
  • Kunna upptäcka, beskriva och fortsätta mönster.
  • Kunna bilda egna mönster med hjälp av olika former.

Lektion 5 – Kunskapslogg

• • Reflektera över och visa sin kunskap om former och mönster.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
• Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. 
• Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. 
• Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. 
• Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
• Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan sedan 2016 tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar “Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Centralt innehåll från kursplanen

Algebra
Eleverna upptäcker och beskriver geometriska mönster utifrån färg, form och storlek. De tränar på att se mönstrets delar och att identifiera vad som saknas i ett mönster. De skapar även egna enkla mönster med geometriska former.

Geometri
Eleverna möter tvådimensionella objekt som triangel, kvadrat, rektangel, cirkel och andra månghörningar. De beskriver, jämför och sorterar formerna utifrån form, hörn och sidor.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Övergripande mål från LGR11 2.2

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.