Världsreligioner och livsfrågor (Religion)

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor?

45-51

Vad?

Världsreligioner och livsfrågor (religion)

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar.

Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
  • Begreppen religion och livsåskådning.
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
  • Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
  • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.

Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.

 

Hur?

 

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa texter tillsammans och diskutera innehållet. Se filmer och analysera bilder. Diskutera olika synsätt. Genomföra grupparbeten där varje grupp gör någon fördjupning inom någon del av någon världsreligion och redovisar muntligt för klassen samt att vi avslutar med ett grupp-prov där vi tränar förmågor som samarbete, analysförmåga, argumentation och rimlighet.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bedömas utifrån följande punkter. Din förmåga att:

  • samarbeta (delaktighet) vid par- och grupparbeten
  • värdera olika källors rimlighet och användbarhet (källkritik)
  • söka efter information och sedan kunna svara på frågor om olika religioner efter att ha läst texter/sett filmer/tagit del av andra källor om dem
  • analysera de olika religionerna, dvs göra jämförelser och visa på likheter/skillnader mellan religionerna
  • känna till religiösa personer, platser, symboler, ritualer och levnadsregler som är centrala inom respektive världsreligion
  • reflektera över livsfrågor när vi arbetar med “de stora frågorna”
  • din delaktighet under det grupp-prov vi genomför i slutet av arbetsområdet

 

Veckoplaneringar?

  • “Spår av religion i min vardag”
  • Introduktion till temat “Världsreligionerna och livsfrågor”
  • Livsfrågor
  • Arbeta källkritiskt, hur gör man det?
  • Världsreligionerna, grupparbete
  • Redovisningar och grupp-prov

 

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet

Du ska under arbetet med världsreligioner och livsfrågor få lära dig mer om de stora religionerna, världsreligionerna, men också möta mindre religioner/livsåskådningar som finns i vårt samhälle och på andra håll i världen. Syftet med undervisningen är att du ska bli uppmärksam på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Du kommer även få lära dig mer om vilken betydelse religion kan spela i ett samhälle, t.ex. religion och fred, religion och konflikter/krig och att religion kan vara mycket viktigt för att känna samhörighet.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Våra pedagoger är engagerade vuxna som ser potentialen i våra elevers tankar och teorier och utforskar världen tillsammans med dem

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Vi utvecklar skolans verksamhet i dialog och samverkan med närsamhälle, näringsliv och forskning

Vi vill vara en arena för mötet mellan forskning och praktik

Två frågor påverkar ständigt våra ställningstaganden, vägval och arbetssätt; Vem utbildar vi, och till vilket samhälle

 

[stc-subscribe category_in='Lokala planeringar']